Teknik och digitalisering ger nya jobbmöjligheter för personer med funktionsnedsättning

Vammaiskysymykset

18 kesä 2020

Personer med funktionsnedsättning har svårare att få arbete än andra. Men det skulle inte behöva vara så. Med ny teknik och smarta digitala lösningar kan arbetslivet öppnas upp för fler människor i arbetsför ålder. Paradoxalt nog har den nuvarande coronasituationen visat på vilka möjligheter som finns. Fast då gäller det att samhället passar på att ta tillvara på sina nyvunna erfarenheter. Hur detta ska gå till kanske ett projekt om framtidens arbetsliv, vid Nordens välfärdscenter, kommer att kunna svara på.

Den tekniska och digitala utvecklingen kan upplevas som hotfull. Som att människor ersätts av maskiner och av datorer. Eller att smarta programvaror och artificiell intelligens tar över de arbetsuppgifter som människor tidigare sysselsatte sig med. Samtidigt är den här utvecklingen också positiv. Den kan nämligen hjälpa personer med funktionsnedsättning som står utanför arbetslivet.

Detta menar Nordens välfärdcenters projektledare Lars Lindberg. Han har i många år arbetat med funktionshinderfrågor i svenska myndigheter och andra sammanhang. Bland annat på Regeringskansliet, inom civilsamhället och som projektledare för genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Han har också skrivit flera böcker och artiklar i ämnet.
– Det pågår en stark teknisk och digital utveckling just nu som påverkar oss alla. En del av dessa lösningar kan bidra till att öppna upp arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.  I det här projektet ska vi titta på vad som finns, vad som är på gång och vad som går att dra nytt av, förklarar han.

Covid19 kan visa vägen

Om man går tio år tillbaka i tiden så var väldigt många hjälpmedel separata lösningar som enbart riktade sig till personer med funktionsnedsättning. De var ofta dyra och komplicerade. Men tack vare utvecklingen med till exempel smarta telefoner så finns numera användbara lösningar redan på plats ute i arbetslivet. Det är teknik som många har tillgång till. Exempelvis appar och artificiell intelligens som kan få tal transkriberat till text. Lars Lindberg menar att svårigheten ligger i att få en överblick. Alla vet inte om vad finns och kan behöva stöd för att lära sig använda sig av de nya möjligheterna.

Här kan den nuvarande coronasituationen ge vissa svar. Omställningen till ett flexiblare arbetsliv kan vara bra för personer med funktionsnedsättning. Det har blivit mer accepterat att inte alltid vara på kontoret utan att istället jobba på distans. Fler har också insett fördelarna med tekniken, vad som existerar och vad som faktiskt är möjligt. Men då krävs det att verktygen fungerar, vilket Lars Lindberg menar inte alltid är fallet.
– Om man tittar på de etablerade videoplattformarna nu när många jobbar hemifrån så kan man se vissa saker. Exempelvis att en hel del etablerade program brister i tillgänglighet. Och tillgänglig teknik är förutsättningen för att det ska fungera, säger han.

Låta fler komma till sin rätt

Porträttbild på Jan Gulliksen.
Jan Gulliksens forskar bland annat på hur arbetsmiljön påverkas av digitaliseringen i samhället. Foto: Jezzika Sunmo.

Jan Gulliksen är professor på Kungliga Tekniska högskolan. Tillsammans med kollegorna Stefan Johansson och Mia Larsdotter bildar de det team som just nu arbetar med en kunskapsöversikt om hur läget ser ut runt om i Norden.
– Vi vänder oss till forskare, myndigheter och intresseorganisationer som på olika sätt arbetar med frågor som rör arbetsmarknad och tillgänglighet för att få veta hur deras bild är av situationen och hur behoven ser ut. Fokus ligger på vad det finns för digitala och tekniska lösningar som kan vara intressanta. Men också om det finns nya arbetsuppgifter för de här målgrupperna som kan vara nyttiga att titta på, säger han.

Så här långt har teamet insett att det finns väldigt stora kunskapsluckor på området. Det har inte gjorts särskilt mycket forskning. Och den kunskap som finns är sällan gjord i ett forskningssammanhang med systematiskt inhämtad information. Jan Gulliksen tror bristen på forskning delvis handlar om en attitydfråga. Både inom utbildningsvärlden och i samhället i stort. Något han menar har resulterat i att personer med funktionsnedsättning har fått stå vid sidan av. Men också att frågorna inte har getts tillräckligt mycket forskningsanslag.

När det gäller situationen med covid19 håller Jan Gulliksen med Lars Lindberg om att pandemin har påverkat arbetslivet på ett sätt som har varit positivt för vissa. Något som inte minst har märkts på hans eget universitet där produktiviteten har ökat med 40–50 procent inom vissa områden. Han berättar att många har fått en arbetsro som de tidigare saknat och att tekniken har visat sig vara användbar. Nu gäller det att hålla fast vid de nya insikterna.
– Den stora utmaningen är att det främst på ledningsnivå finns en attityd att detta med corona är ett undantag och att vi snart ska återgå till hur det var innan. Men saken är den att vi har lärt oss något som har haft positiva effekter och som vi bör dra nytta av så att flera får möjligheten att komma till sin rätt, säger Jan Gulliksen.

Läs mer om Framtidens arbetsliv – teknik och digitalisering för ökad inkludering

FacebookXLinkedInEmailPrint

Seuraa meitä sosiaalisessa mediassa: