Kulturellt anpassade diagnosverktyg en nödvändighet i samisk demensvård

Jämlikhet är en grundläggande aspekt i vården och det gäller även för samiska personer. Katarina Nägga, läkare och professor i geriatrik vid Linköpings universitet, betonar vikten av att få använda sitt eget modersmål.

– Om man till exempel har samiska som modersmål är det avgörande att man kan få göra sina tester på samiska ifall man utreds för demens. Annars kan bedömningen av kognitiva funktioner komma att bli orättvis.

Nägga påpekar också att äldre samer i Sverige inte alltid talar svenska till vardags. Det förekommer också tidigt i en demensutveckling att personens andraspråk försämras, vilket ytterligare förstärker behovet av att bli undersökt på modersmålet. Då det gäller demens är en tidig diagnos viktig.

– Det är en grundläggande rättighet att få vård på det språk man känner sig mest bekväm med. Utan denna rättighet riskerar samer att få en felaktig diagnos, vilket kan få negativa följder för personens vård och behandling.

Översatt MoCA-test stort framsteg

I Sverige används ett antal standardiserade diagnostiska verktyg för att utreda kognitiva nedsättningar och demens. Ett verktyg som har anpassats till samiska personers behov är MoCA-testet (Montreal Cognitive Assessment). Det är ett mer känsligt verktyg som har tagits fram för att hitta tidiga symptom på demens, men också här finns kulturella utmaningar. Det finns delar i MoCA som inte varit anpassade till samisk kultur.

– Ett exempel är den del av testet där djur ska benämnas. Där förekommer djur som inte finns i vårt område och därför saknar samiska benämningar för den äldre populationen. För att anpassa testet har vi bytt ut djur som lejon, noshörning och dromedar mot älg, räv och lodjur, djur som är mer relevanta för den samiska befolkningen, beskriver Nägga.

Också vissa bokstäver som används i testerna är mer ovanligt förekommande i samiskan. I delar av testet använder man bokstaven F för ordassociation, men i samiskan är det färre ord som börjar med den bokstaven. Därför har man bytt ut F mot bokstaven R för att bättre spegla språket.

– Processen att översätta och anpassa diagnosverktyg har varit lång och krävande. Men nu finns det anpassade testet översatt till nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska, vilket är ett stort framsteg, säger Nägga.

Temanätverk kartlägger behov och sprider information

Katarina Nägga är själv same och koordinerar också temanätverket Demens och urfolk som Nordens välfärdscenter samordnar. Nätverket har funnits sedan 2019 och ska samla, utbyta och sprida erfarenheter och kunskap om utredning och behandling av samer eller inuiter med demens i Norden.

Fokus i nätverkets arbete just nu ligger i att kartlägga vilka specifika behov vårdpersonalen som arbetar med samer har samt i att sprida information.

– Det är viktigt att vi kartlägger vårdpersonalens behov av diagnosverktyg så vi vet vilka verktyg de använder och ifall det är något de saknar. Att sprida information är också en viktig uppgift för nätverket. Det handlar om att hitta rätt kanaler så att informationsmaterialet når ut till rätt personer, förklarar Nägga.

Nätverkets långsiktiga mål är jämlik och rättvis vård för alla.

– Vården ska vara anpassad till individen, både ur ett språkligt och kulturellt perspektiv. Om vi lyckas med det kan vi erbjuda en bättre och mer rättvis vård för alla, inte minst för samerna.