Hög tillit till institutioner men låg tillit till andra personer i utsatta områden

Tillit i de nordiska länderna var temat för en konferens som Nordens välfärdscenter arrangerade i Helsingfors den 10 september. I en internationell jämförelse utmärker sig de nordiska länderna som samhällen där människor har stort förtroende för varandra och för staten. Boende i utsatta områden är generellt underrepresenterade i traditionella undersökningar och kunskapen om hur det ser ut bland boende i utsatta områden i Norden är bristfällig. Men resultat från en ny undersökning som presenterades vid konferensen, the Vulnerable Neighborhoods Survey, visar på hög tillit till institutioner och lägre till andra boende i området.

Undersökningen ingår i en pågående nordisk studie som omfattar sex utsatta bostadsområden: Gellerup/Toveshøj och Heredsvang i Aarhus, Hammarkullen och Biskopsgården i Göteborg och Gårdsbacka och Björkby i Helsingfors. För att nå ett representativt urval av respondenter har datainsamlingen bland annat genomförts med hjälp av dörrknackning och intervjuer i bostadsområdena. Oskar Rönnberg är doktorand i stadsgeografi vid Helsingfors universitet och har arbetat huvudsakligen med den finska delen av undersökningen och det var också han som presenterade resultaten.

Trots att det återkommande uttrycks oro i de nordiska länderna för att det ska utvecklas parallella samhällen i områden med etnisk mångfald, med egna parallella institutioner, så är det inte något som får stöd i den här undersökningen. Resultaten visar tvärtom att invånare i utsatta områden generellt sett har hög tillit till olika institutioner.

– Undersökningen visar att jämfört med riksgenomsnittet i Finland, är tilliten till institutioner som polis, skola, politiker och domstolar i utsatta områden på samma eller ibland till och med högre nivå, säger Oskar Rönnberg.

Hög tillit till lokala skolan

Särskilt hög är tilliten till skolor i närområdet, och detta gäller i synnerhet föräldrar med utländsk bakgrund. Skolor anses av respondenterna vara en av de mest betrodda institutionerna och även den mest centrala institutionen i närområdet.

I takt med att nordiska samhällen har blivit mer segregerade har intresset för hur detta påverkar barnen ökat. Barn lever mer segregerat än den vuxna befolkningen, och det finns ökande skillnader i utbildningsresultat mellan skolor. Faktorer som påverkar att skolor blir segregerade kan vara att infödda familjer och familjer med högre inkomst undviker skolor i utsatta områden.

Det finns en del skillnader i resultaten mellan länderna. Bland de finska respondenterna är förtroendet för skolan lägre bland dem som inte har barn än bland dem som har barn. I de svenska bostadsområdena är förhållandet det omvända.

– Jämfört med liknande områden i Sverige är förtroendet för institutioner på en mycket högre nivå i Finland, det som verkligen sticker ut är hur mycket invandrade föräldrar litar på de lokala skolorna i Helsingfors, säger Oskar Rönnberg.

Tilliten till andra boende låg

Tilliten till andra personer i närområdet är dock låg i utsatta områden. Endast 48 procent av invånarna i utsatta områden håller med om påståendet att ”boende i det här området kan lita på varandra”, jämfört med 67 procent i Finland som helhet. Det finns också en uppfattning om att människor i närområdet inte kommer överens, 20 procent håller med om detta i utsatta områden, jämfört med 15 procent i Finland. Vidare uppger 45 procent av invånarna i utsatta områden att människor i närområdet inte delar samma värderingar, jämfört med 26 procent i Finland som helhet. Segregation kan vara en bakomliggande orsak.

– Att man inte kommer överens eller inte delar värderingar kan bero på att det är stor etnisk mångfald i områdena, segregation och även en del sociala problem. säger Oskar Rönnberg.

De utsatta områdena i Helsingfors kännetecknas även av lägre grad av trygghet, vilket bland annat beror på utbredda problem relaterat till droger och alkohol. En anmärkningsvärt hög andel av boende vill därför flytta bort från sitt nuvarande bostadsområde. Skolorna kan vara en del av lösningen för ökad tillit till boende i området. Man skulle till exempel kunna öppna skolans lokaler för invånarna, samlokalisera service som daghem, bibliotek, hälsovård och socialtjänst och även verksamhet för äldre.

– Skolan, som de boende har högt förtroende för, skulle kunna spela en nyckelroll i att stärka den sociala sammanhållningen och bidra till ökad tillit genom att öppna upp sina lokaler efter skoltid för lokalsamhället, säger Oskar Rönnberg.

Om studien

Projektet heter The Future of Diverse and Disadvantaged Neighborhoods in the Nordic Welfare States — The Voices of Residents och led sav professor Peter Esaiasson vid Göteborgs universitet. Projektet är en del av forskningsprogrammet Framtida utmaningar i Norden som finansieras av Svenska litteratursällskapet i Finland (Suomen Kulttuurirahasto), Svenska kulturfonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Riksbankens Jubileumsfond och Familjen Kamprads stiftelse.

Målgruppen för the Vulnerable Neighborhoods Survey är invånare i utsatta områden i respektive land.  Med utsatta områden avses i studien geografiska områden som uppfyller fyra villkor i respektive land:

• hög andel invandrare,
• låg socioekonomisk status,
• dåligt rykte utanför stadsdelen och
• att de är föremål för olika typer av utvecklingsprogram.

Ca 800 respondenter i varje bostadsområde rekryterades till undersökningen, som består av tre sammanhängande delar:

1) En face-to-face undersökning som genomförts bland invånarna i sex stadsdelar i Aarhus (Gellerup/Toveshøj och Heredsvang), Göteborg (Hammarkullen och Biskopsgården) och Helsingfors (Gårdsbacka och Björkby).

2) En uppföljande online-undersökning riktad till samma respondenter med nya och delvis samma frågor som i 1), och

3) en online-undersökning i de tre länderna riktad till den allmänna befolkningen med frågor från 1) och 2) som har använts som referens.

Tillit i olika bostadsområden var ett av många teman som behandlades och diskuterades under konferensen Nordic Welfare Forum: Nordic trust in a changing world. En inspelning från konferensen i sin helhet och en konferensrapport publiceras under hösten.

Toppbild: Oskar Rönnberg presenterar resultat från undersökningen.