1.1 Nordiskt material för funktionell kartläggning av syn-, hörsel- och taktil förmåga, för bedömning av dövblindhet
Det nordiska materialet för funktionell kartläggning av syn-, hörsel- och taktil förmåga, för bedömning av dövblindhet har utvecklats genom ett samarbete mellan professionella miljöer i Norden. Materialet bygger på den nordiska definitionen av dövblindhet och är en reviderad och uppdaterad version av tidigare kartläggningsmaterial. Syftet har varit att skapa förutsättningar för en mer gemensam och igenkännbar praxis i de nordiska länderna.
Materialet tar sin utgångspunkt i en funktionell förståelse av dövblindhet och kan användas vid både medfödd och förvärvad dövblindhet. Det bygger på ICF (International Classification of Functioning) och ger stöd för att bedöma hur syn, hörsel och det taktila sinnet används i vardagen. Kartläggningen bygger på flera delar, bland annat en gemensam professionell ram, relevant medicinsk och personlig information, observationshållpunkter och intervjuguider. Sammantaget ger detta underlag för en helhetsbedömning av sinnenas funktion.
1.2 Bakgrund
De nordiska länderna har en lång tradition av samarbete kring kunskap, tjänster och utredning kopplad till dövblindhet. Sedan 1980-talet har det funnits både en gemensam nordisk definition av dövblindhet och ett gemensamt utredningsmaterial. Definitionen har reviderats flera gånger, senast 2024, och betonar funktion snarare än enbart medicinska förhållanden.
Det tidigare utredningsmaterialet har i begränsad utsträckning uppdaterats i takt med förändringar i definitionen och ny kunskap inom området. Samtidigt har praxis för utredning utvecklats olika i de nordiska länderna. Detta har skapat behov av ett uppdaterat material som kan bidra till större grad av gemensam förståelse och mer likartad praxis över regionen.
1.2.1 Den nordiska definitionen
Den nordiska definitionen beskriver dövblindhet som en kombinerad syn- och hörselnedsättning av sådan svårighetsgrad att de nedsatta sinnena har svårt att kompensera för varandra. Dövblindhet förstås därför som en egen funktionsnedsättning. Konsekvenserna kan variera, men påverkar ofta kommunikation, tillgång till information, orientering och möjligheten att röra sig tryggt och fritt. Definitionen betonar att svårighetsgrad och konsekvenser påverkas av flera förhållanden, bland annat när sinnesförlusten uppstår, om den är stabil eller progredierande och om det finns andra funktionsnedsättningar. När syn och hörsel inte kan kompensera för varandra blir andra sinnen, särskilt det taktila sinnet, extra viktiga.
1.2.2 Omgivningens betydelse i utredningen
Den funktionella förståelsen av dövblindhet bygger på ICF och betonar samspelet mellan personen och omgivningen. Funktionsförmåga förstås som något som påverkas både av individuella förutsättningar och av hur miljön är anpassad. Detta innebär att dövblindhet inte endast bedöms utifrån graden av sinnesförlust, utan också utifrån hur omgivningarna kan förstärka eller minska funktionella utmaningar.
I utredningen är det därför viktigt att se på hur personen använder sinnena i konkreta situationer och hur människor och omgivningen runt personen kan stödja detta. Bedömningen kan inte göras isolerad från den sociala och praktiska kontext som personen lever i.
1.3 Syfte
Syftet med materialet är att stödja bedömning av dövblindhet. Dövblindhet förstås här som ett funktionellt tillstånd, inte som en diagnos. Genom utredningen samlas relevant medicinsk, pedagogisk och annan professionell information som bildar grund för en samlad bedömning.
Utredningen ska bidra till att klargöra om dövblindhet föreligger. Resultatet kan vidare användas som grund för planering av insatser och anpassningar. Processen förutsätter tvärprofessionellt samarbete, professionellt omdöme och medvetenhet om etiska bedömningar i mötet med den enskilda personen.