Vision, mål och strategier
Nasjonal e-helsestrategi og mål 2017–2022
I strategin beskrivs sex prioriterade områden för en önskad inriktning för e-hälsoutvecklingen i Norge:
digitalisering av arbetsprocesser
bättre samstämmighet i patientens väg genom vården
bättre användning av hälsodata
sjukvård på nya sätt
gemensam grund för digitala tjänster
nationell förvaltning av e-hälsa och ökad implementeringskapacitet.
I handlingsplanen finns 14 insatsområden identifierade inom de sex områdena som angavs i strategin.
Ny e-hälsostrategi 2023–2030
En ny version av e-hälsostrategin,
Nasjonal e-helsestrategi for helse- og omsorgssektoren, gäller från 2023 och pekar mot 2030. I den e-hälsostrategin sägs inledningsvis att utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn och samhället kommer att leda till ett behov av att uppdatera och anpassa strategin under perioden. Detta säkerställs genom aktiv förvaltning och uppföljning. Genomförandet av strategin bör sträva efter att vara agil, betona flexibilitet, steg-för-steg-leveranser och god användarmedverkan. Strategin ska följas upp i den nationella förvaltningsmodellen för e-hälsa.
Strategins mål är resultatet av ett arbete där synpunkter har inhämtats från organisationer som representerar olika delar av vård- och omsorgssektorn, inklusive patient- och brukarföreningar, vårdpersonal, forskarsamhällen och näringsliv.
I remissen föreslås fem mål som ska gälla under perioden:
aktivt deltagande i sin egen och anhörigas hälsa
enklare arbetsdag
hälsodata för förnyelse och förbättring
tillgänglig information och stärkt samarbete
samarbete och instrument som stärker genomförandekapaciteten.
Kommunala sektorns ambitioner på e-hälsoområdet
Kommunesektorens organisasjon (KS) lanserade i maj 2022 en e-hälsostrategi för de närmaste tre till fem åren,
Kommunal sektors ambisjoner på e-helseområdet. I strategin har KS i samarbete med kommunerna prioriterat fem e-hälsoområden under de kommande tre till fem åren. Det handlar om medborgartjänster, läkemedel, välfärdsteknologi och digital hemuppföljning, digitala gemensamma lösningar samt digital samverkan.
Medborgartjänster
Medborgarna ska lättare kunna få tillgång till relevant hälsoinformation och interagera med hälso- och sjukvårdspersonal i kommunerna på ett tryggt och säkert sätt.
Läkemedel
En stor del av avvikelser och fel i den kommunala vården är relaterade till själva läkemedelshanteringen. Digitaliseringen av läkemedelssektorn är därför en viktig åtgärd för att säkerställa en korrekt läkemedelsanvändning och inte minst öka patientsäkerheten och kvaliteten på läkemedelsbehandlingen.
Välfärdsteknologi och digital hemuppföljning
Användningen av teknik i digital hemuppföljning kan öka användarens självständighet och ork, samtidigt som det frigör tid för vårdpersonal. Detta inkluderar sensorer som förenklar rapporteringen av symtom och underlättar interaktion mellan invånare, allmänläkare, sjukhus och kommuner.
Digitala gemensamma lösningar
Digitala gemensamma lösningar kommer att bidra till ökad effektivitet och ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården genom utveckling och förvaltning av säkra, bra och effektiva lösningar som ger medborgare och företag mer omfattande, säkra och kostnadseffektiva tjänster.
Digital samverkan
Medborgare och hälso- och sjukvårdspersonal bör få tillgång till enklare, säkrare och effektivare hälso- och sjukvårdstjänster där rätt information finns tillgänglig vid rätt tidpunkt och på ett säkert sätt.
Satsningar inom välfärdsteknologi
Program för välfärdsteknologi
Sedan 2014 är ett program för välfärdsteknologi etablerat som omfattar hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Det utarbetades inom Helsedirektoratet och utgångspunkten till programmet var stortingsrapporten
Morgendagens omsorg (29:2012–2013). I det uppdaterade programmet anges ett övergripande samhällsmål om att välfärdsteknologi och digital hemuppföljning bidrar till god hälsa och egenmakt och självständighet i befolkningen samt till en hållbar samhällsutveckling.
Det överordnade samhällsmålet kompletteras med fem underliggande mål som satsningen på välfärdsteknologi och digital hemuppföljning ska bidra till.
Patienter och brukare upplever ökad trygghet och bättre hälsa.
Patienter och brukare upplever ökad självständighet och ökad förmåga att ta tillvara den egna hälsan.
Patienter och brukare är mer nöjda med (uppföljningen av) insatserna med stöd av hälso- och välfärdstjänsterna.
Ökad kvalitet i hälso- och välfärdstjänsterna. Tjänsterna och kvaliteten på dessa ska vara sammanhängande. Om en användare får tjänster från både kommunen och sjukhuset kommer tekniken att bidra till bättre kvalitet och bättre interaktion mellan nivåerna (stat-kommun) som gynnar ett holistiskt bemötande av patienten.
Sparad tid och kostnader i hälso- och välfärdstjänsterna ger samhällsekonomiska vinster och ökad omsorgskapacitet.
I det nya programmet från april 2022 har sju nya prioriterade insatsområden formulerats.
1. Ytterligare spridning av digital hemuppföljning (DHO) för kroniskt sjuka patienter
Syftet med att starta spridningen av digital hemuppföljning är att hjälpa kommuner att i samarbete med allmänläkare och vårdcentraler/sjukhus använda digitala verktyg för att säkerställa bättre uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar.
2. Spridning av välfärdsteknologi (VFT) till barn, ungdomar och vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar
Barn, ungdomar och vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar behöver sammanhängande tjänster under hela livet och på sina arenor. Genom att komma in tidigt, tänka på nya digitala helhetslösningar och välfärdsteknologi kan de vinster vi bara ser konturer av utvinnas både för brukaren själv och för kommunen i form av sparad tid och resurser.
3. Upprättande av permanent struktur för kommunala nätverk för införande av välfärdsteknologi
Syftet med att etablera en permanent struktur för nätverk är att bygga upp och säkerställa kompetens- och kompetensdelning i kommuner över hela landet.
4. Processvägledning för kommuner
En viktig framgångsfaktor för att säkerställa framsteg i projekten är att ge processvägledning. Detta för att bygga varaktig kompetens inom eller nära den kommunala hälso- och sjukvården i processvägledning. På så sätt ska kommunerna behålla sin sakkunskap och använda den för att genomföra nödvändiga omstruktureringsprocesser inom tjänsterna.
5. Arkitektur och infrastruktur
Syftet med denna åtgärd är att säkerställa att normativa produkter och nationella samverkanslösningar vidareutvecklas så att de tillgodoser behov relaterade till välfärdsteknologi och digital hemuppföljning. Normativa produkter och definierade nationella samverkanslösningar ger aktörer inom vård- och omsorgssektorn och leverantörsmarknaden möjlighet att underlätta utveckling och upphandling. På så sätt kan systemen dela information i en digital samverkansinfrastruktur mellan aktörer i hela sektorn.
6. Social kontakt och ökad digital hälsokompetens för äldre vuxna
Syftet med insatsområdet är att testa känd teknik och tillhandahålla IKT-utbildning som kan höja den digitala kompetensen för målgruppen. Detta för att motverka ensamhet och minska digitalt utanförskap. Genom att underlätta mötesplatser och interaktioner kan samhället bidra till att upprätthålla och stärka äldre medborgares möjligheter att upprätthålla sociala nätverk. Genom att förbättra hälsokompetensen kan äldre vuxna ta emot hälsoinformation på nätet med datorer, surfplattor och smarta telefoner och göra det möjligt för dem att ta del av digitala hälso- och sjukvårdstjänster.
7. Nyckelinsatser, rådgivning, kunskapsutveckling, utarbetande av riktlinjer samt utbildningsverktyg
Syftet med denna insats är att etablera permanenta strukturer i det nationella välfärdsteknologiprogrammet (NVP) och Helsedirektoratets arbete med fokus på användning av digitala tjänster i patientens hälso- och sjukvård,
Digihjem, där det finns nationella motstridiga behovsområden. Digital hemuppföljning är ett utvecklingsområde och det är viktigt att identifiera behovet av att kunna utveckla instrument och strukturer som bidrar till att säkerställa god kvalitet på tjänsten och förhindra ojämlikhet.
För att genomföra programmet har regeringen sedan 2014 avsatt medel i budgeten. Nivån ligger årligen på cirka 90 miljoner norska kronor. För 2022 har 93 MNOK avsatts i budgeten att fördelas mellan E-helsedirektoratet, Helsedirektoratet, KS och kommunerna.
Norsk helsenett
Norsk helsenett är ett statligt företag som ägs av vård och omsorgsdepartementet. På Helsenetts webbsida framgår bland annat att de arbetar för en digital infrastruktur och nationella e-hälsolösningar.
Företaget utvecklar, förvaltar och driver digital infrastruktur och nationella e-hälsolösningar som helsenorge.no, e-recept, översiktlig vårdjournal och andra lösningar som bidrar till bättre hälso- och sjukvårdstjänster. De tillhandahåller också tjänster till hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Genom sina leveranser hjälper man till att ge möjlighet för invånarna att hålla koll på deras egen hälsa i vardagen, hälso- och sjukvårdssektorn att tillhandahålla goda hälso- och sjukvårdstjänster, forskare att utveckla ny kunskap, företag att leverera sina tjänster för bättre hälsa och hälso- och sjukvårdsförvaltningen att kunna enas kring sitt sociala uppdrag.
I Strategikart 2021–2022 har Norsk helsenett utvecklat dessa övergripande visioner i en
strategi som sträcker sig till 2026.
NAV
Det norska
NAV, Arbeids- og velferdsetaten, ansvarar för ekonomiska välfärdsinsatser som dagpenning, arbetsskadeersättning, sjukpenning, pension, barnbidrag och kontantersättning. NAV tillhandahåller också stöd för hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar, bland annat elektroniska hjälpmedel som elektroniska kalender- och minnesstöd.
Färdplan för tjänsteinnovation
För att erbjuda kommunerna verktyg i den digitala utvecklingen utarbetades
Veikart for tjenesteinnovasjon av KS i samarbete med ett flertal kommuner och det norska hälsodirektoratet 2015. Den lanserades inom ramen för det norska välfärdsteknologiprogrammet. Färdplanen har därefter uppdaterats och vidareutvecklats ytterligare till den versionen som idag finns på KS webbsida.
KS skriver att färdplanen är det första kompletta verktyget som följer innovationsprocesser från A till Ö, från projektstart till drift och vinstrealisering med mätningar. Metoden är generell och kan användas inom alla kommunala sektorer. Den bygger på användarnas faktiska behov. Därför skapas tjänsterna tillsammans med användarna, och inte bara för dem. Ett sådant tillvägagångssätt ger nöjda invånare, välbefinnande på arbetsplatsen för de anställda och fördelar för kommunen som tjänsteleverantör.
Färdplanen beskriver aktiviteterna i sex steg.
1. Förankring
Syftet med steget är att definiera kommunens utmaningar och säkerställa att organisationen har en gemensam förståelse för både problem och mål. Ett framgångsrikt arbete med tjänsteinnovation kännetecknas av ett grundligt förarbete, god planering och ett brett stöd.
2. Insikter
Goda tjänster skapas utifrån god insikt i faktiska behov. Gör ett grundligt arbete för att avslöja verkliga behov och orsaker till problem innan du väljer en lösning. Detta minskar risken för att fel lösningar skapas.
3. Tjänsteutveckling
I denna fas omsätts insikterna i idéer, som i sin tur vidareutvecklas till tjänster som är klara för pilotförsök. Det är viktigt att involvera både användare och medarbetare längs vägen för att säkerställa förankring och riktade lösningar.
4. Pilotering
Pilotering innebär att åtgärden eller tjänsten testas i begränsad skala över tid för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Syftet är att upptäcka fel och brister, identifiera oförutsedda problem och därmed minska risken.
5. Övergång till drift
I denna fas är det viktigt att se till att den nya tjänsten integreras i verksamheten på ett bra sätt. Det handlar om planering, implementering och eventuella upphandlingar.
6. Ny praxis
I ny praxis är det viktigt att se till att du uppnår önskad nytta för brukare, anhöriga och kommunen. Förverkligandet av nyttan tar ofta lång tid och kräver konsekventa åtgärder och uppföljning. Synliga framsteg driver motivation.
Det Nordiska projektet Vård och omsorg på distans (VOPD) 2018–2021 översatte färdplanen till samtliga nordiska språk samt engelska och översättningarna finns tillgängliga på
VOPD:s hemsida.
Aktuella utredningar
Det kommer en offentlig utredning under 2023, National helse- och samhandlingsplan som ska gälla från 2024 och framåt. Den bygger delvis på
Hurdalsplattformen. Hurdalsplattformen är regeringens (Arbetarpartiet och Centerpartiet) deklaration för sin tilltänkta politik under mandatperioden 2021–2025. Regeringen skriver i plattformen följande om e-hälsa:
”E-hälsa ger stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvårdstjänsterna till gagn för patienter, vårdpersonal och invånare. För att kunna ge bästa möjliga hälso- och sjukvård är det en förutsättning att relevant och nödvändig information om sjukdomshistoria och läkemedelsanvändning följer patienten genom hela patientvägen och hanteras och lagras på ett säkert sätt. Digitala lösningar ska stödja ett samarbete mellan vårdpersonal och stärka patienters och invånares förmåga att aktivt delta i sina egna behandlingsprogram. Regeringen vill att användningen av innovativa e-hälsolösningar ska bidra både till en säker och effektiv hälso- och sjukvårdstjänst och till att skapa en hemmamarknad för norska leverantörer.
Regeringen ska:
Säkerställa införandet av patientjournalsystem som ger smidiga övergångar mellan primärvården och specialisthälsovården, där nödvändiga patientsäkerhetshänsyn tas om hand.
Stödja kommunsektorns arbete med bättre journallösningar.
Vidareutveckla de nationella e-hälsolösningarna och i detta arbete möta kommunsektorns behov och prioriteringar.
Upprätta finansieringsmodeller som bättre underlättar steg-för-steg-utveckling och förverkligande av sammanhängande e-hälsolösningar och förbättringar av hälso- och sjukvården.
Underlätta bättre användning av hälsodata inom hälsoforskningen, stärka grunden för kunskapsbaserade hälso- och sjukvårdstjänster och stimulera innovation och affärsutveckling.
Tydliggöra aktörernas roller och ansvar för digitaliseringen inom vård- och omsorgssektorn och säkerställa nationell samordning så att vi använder de samlade resurserna på ett bra sätt.
Inrätta ett hälsotekniskt system som stödjer införandet av ny teknik inom hälso- och sjukvården och fortsätter det nationella välfärdstekniska programmet så att vi får ett kompetenslyft för välfärdsteknologi i norska kommuner.”
Hantering av identiteter och behörigheter
Informationssäkerheten är reglerad i lagar och förordningar. All hälso- och sjukvårdspersonal har en hälso-ID där behörigheten för rollen är angiven. I sjukhusen (statliga) och i den kommunala hälso- och sjukvården är reglerna tydliga, personalen ska ha en hälso-ID. Det krävs en två-faktorsinloggning för att få tillgång till hälsodata för enskilda personer. Begreppet hälsodata är noggrant definierat.
Datatillsynen kan göra tillsyn i regioner och kommuner för att kolla att de följer regelverket för informationssäkerhet.
Direktoratet för e-hälsa har angett en norm för informationssäkerhet och integritet inom vård- och omsorgssektorn, Normen –
Norm for informasjonssikkerhet og personvern i helse- og omsorgssektoren. I normen har myndigheten samlat information om ämnet, regelverk och praktiska anvisningar. E-hälsodirektoratet ger information och anvisningar för hur aktörerna inom hälso- och omsorgssektorerna kan arbeta med informationssäkerhet och integritetsfrågor. Här finns också ett utbud av seminarier och workshops för olika kategorier av beslutsfattare och personal.
Det finns ingen statistik för kommunernas regelefterlevnad, i vilken utsträckning kommunerna använder tillräckliga metoder för att säkra informationssäkerhet och integritet i sina verksamheter. Det är dock allmänt känt att mindre kommuner ibland har svårigheter att hålla sig uppdaterade om vilka regler som gäller.