Finland

Vision, mål och strategier

Tillväxtstrategi för forskning och innovation inom hälsobranschen

Finland har en tillväxtstrategi för forskning och innovation inom hälsobranschen som offentliggjordes 2014. Tillväxtstrategin uppdaterades i december 2020, under pandemins första år – Hållbar tillväxt och välfärd 2020–2023. I juni 2016 lanserades en färdplan för tillväxtstrategin 2016–2018. Färdplanen har två syften, dels att människors hälsa och välfärd ska förbättras på ett kunskapsbaserat sätt genom att utnyttja de möjligheter som forskningen och den tekniska utvecklingen ger, dels att Finlands ställning som internationellt erkänd föregångare inom forskning, innovation, investeringar och ny affärsverksamhet inom hälsobranschen ska förbättras. I färdplanen identifieras tre sammanhängande åtgärdsområden som hänför sig till verksamhetsmiljön – kompetens, partnerskap och samarbete.

Regeringen skriver på sin webbsida om färdplanen 2016:

”… Målet är att stärka verksamhetsmiljön och på så sätt förbättra Finlands ställning som en internationellt känd föregångare inom forskning och innovation inom hälsosektorn, investeringar och ny affärsverksamhet. Samtidigt ska vi förbättra människors hälsa och välbefinnande genom de möjligheter som skapas av till exempel forskning och teknik och säkerställa en hög hälso- och sjukvård i vårt land också i framtiden. Färdplanen för tillväxtstrategin har utarbetats och genomförts i samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet samt forsknings- och innovationsfinansiärer (Tekes, Finlands Akademi) och aktörer inom hälso- och sjukvården.”

Forsknings- och innovationsverksamheten inom hälsobranschen utvecklas målinriktat åren 2020–2023. Färdplanen uppdaterades 2020 med mål om att genom nya innovationer inom hälsobranschen eftersträva välfärd och konkurrenskraft.

E-Hälsa och e-Socialstrategi 2020

Finlands regering lanserade 2020 tillsammans med Kommunförbundet en strategi för e-hälsa och e-social välfärd – Information för att stödja välbefinnande och förnyelse av tjänster. E-hälsa och e-social strategi 2020

Syftet med denna strategi var att stödja både förnyelse av social- och hälsovårdssektorn och att medborgarnas ska ha en aktiv roll kring det egna välbefinnandet genom att underlätta informationshantering och öka antalet onlinetjänster. För att uppnå dessa mål betonades vikten av att aktivt utnyttja information från social- och hälsovårdstjänster och att förädla dessa till kunskap som stöder både servicesystemet och enskilda medborgare.

Hälso- och sjukvårdsreform

Finland införde en omfattande reform som rör hälso- och sjukvården, socialtjänsten och räddningstjänsten. Allt ansvar för dessa verksamheter lyftes över till 22 välfärdsområden från tidigare regioner och kommuner. I samband med denna förändring infördes ett flertal nya lagar, bland annat en ny gemensam lag om social- och hälsovård. Dessutom föreslår regeringsproposition RP 56/2021 ändringar i mer än hundra andra lagar. Det är i huvudsak tekniska ändringar som måste genomföras då organiseringsansvaret övergått från kommunerna till välfärdsområdena. Reformen trädde i kraft den 1 januari 2023. Social och hälsovårdreformen innebär att all utveckling av, och erbjudande av, välfärdsteknologi i socialtjänsten kommer att förflyttas från kommunerna till de nya välfärdsområdena.

Nationellt åldersprogram fram till år 2030: För ett ålderskunnigt Finland

Finlands regering antog 2020 ett program för att trygga en så funktionsduglig ålderdom som möjligt för medborgarna och att det sker en uppbyggnad av ett ekonomiskt och socialt hållbart servicesystem för det. De centrala effektmålen för Åldersprogrammet 2030 är att rikta in förebyggande åtgärder och aktiviteter som förbättrar funktionsförmågan hos den äldre befolkningen och riskgrupper. Vidare syftar programmet till att förlänga funktionsförmågan och arbetskarriären bland äldre vuxna, i synnerhet inom social- och hälsovården, samt öka och möjliggöra frivilligarbete. Ytterligare mål är att säkerställa likabehandling, effektivare samordning och ekonomisk hållbarhet inom stödet till äldre vuxna. Slutligen är målet att öka boendeanpassning för äldre vuxna.

Målen för åldersprogrammet konkretiseras i ett åtgärdsprogram. Inom området digitalisering finns fem mål för 2030 formulerade.

Smart teknik som stöder självständighet har förbättrat de äldre vuxnas välbefinnande.
Samhället har främjat och säkerställt att äldre vuxna med svag socioekonomisk ställning har en jämlik möjlighet att använda teknik som stöd för självständighet.
Teknik, artificiell intelligens och robotteknik utnyttjas i högre grad som stöd för främjandet av de äldres hälsa och välfärd samt för äldreomsorgen.
Kunskapsbasering och nyttjande av stora informations- och datamängder hos organisationers ledningar har förbättrat många verksamhetens kostnadseffektivitet.
Finland är ett föregångsland inom utveckling och nyttjande av teknik för äldre vuxna, deras erfarenheter och deras kompetens som tillvaratas globalt och på bred basis.

För att nå dessa mål föreslås en rad åtgärder som ska införas fram till 2030.

Information från stödet för hemmaboendet om hur äldre vuxna klarar sig hemma används i servicesystemet.
Robotteknik och nya hjälpmedel, exempelvis exoskelett, nyttjas.
Interaktiv artificiell intelligens, till exempel chattboten Onerva, testas och används i informationsgången mellan kund och vårdare.
Kund- och servicehandledningen är som helhet en kundorienterad digital process.
Kundens egenvård och självständiga funktionsförmåga främjas digitalt.
Integreringen av kund- och patientdata inom social- och hälsovårdens främjas.
Systemen för verksamhetsstyrning utvecklas i samarbete med vårdare och kunder.

Satsningar inom välfärdsteknologi

Programmet Teknologi för hemmaboende seniorer (KATI) är ett program som drivs av Institutet för hälsa och välfärd (THL)

Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett självständigt statligt expert- och forskningsinstitut som främjar människornas välfärd, hälsa och säkerhet. https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

och finansieras av Social- och hälsovårdsministeriet och pågår 2020–2023. Programmet finansieras med tio miljoner euro för de tre åren. KATI-programmet främjar användande av ny teknologi för hemmaboende, hemvård och tjänster som tillhandahålls i hemmet. Nya teknologier utvecklas tillsammans, pilot testas och tas i bruk i social- och hälsovårdsområdena på ett systematiskt och nationellt samordnat sätt. Införandet och användningen av ny teknologi främjar klienternas och social- och hälsovårdspersonalens välbefinnande och bidrar till att dämpa kostnader. Användningen av ny teknologi förväntas få en positiv inverkan på Finlands företags-, innovations- och affärsverksamhet, inklusive internationell verksamhet.

Mål

Verksamhetsmodeller och tjänster för hemmaboende förnyas genom teknologi:

för att upprätthålla funktionsförmågan och välbefinnandet hos äldre personer som bor hemma
för att stöda självständigt och tryggt boende
för att främja tjänster som tillhandahålls i hemmet
för att förbättra hemvårdspersonalens arbetshälsa och minska belastningen.

Genomförande

Programmet genomförs med sex regionala KATI-projekt, där kommunerna tar i bruk ny teknologi inom hemvården och de förebyggande tjänsterna. Projekten producerar utvärderingsinformation för sina välfärdsområden och för THL: s nationella utvärdering. Dessutom utarbetar projekten verksamhetsmodeller som stöder införandet av teknologi för social- och hälsovårdsorganisationerna.

I programmet utreds hur användningen av ny teknik och nya tjänster inom hemvården påverkar:

yrkesutbildade personers arbete
klienternas välfärd
kostnader för vård och omsorg.

Målet är att producera information som kan utnyttjas i beslutsfattande och utveckling av hemvårdens tjänster. THL stöder arbetet inom KATI-projekten, och utvärderar teknologiernas effekter och samarbetet mellan pilotmiljöerna för teknologi för hemmaboende. Under programmets gång bereder och testar THL tillsammans med projektaktörer och intressentgrupper en nationell samordningsmodell för åldersteknologi. Projektet riktar sig till välfärdsområdena som från 2023 ansvarar för hälso- och sjukvård och för socialtjänsten.

Bakgrund

KATI-programmet genomför åtgärderna för hemmaboende som en fortsättning på programmet för artificiell intelligens och robotik inom välfärd som 2022 publicerade slutrapporten Hyteairo. KATI-programmet ingår i Åldersprogrammet och projekten kompletterar andra projekt som finansieras via programmet Framtidens social- och hälsocentral.

Fortsättning

THL planerar att programmet ska vidgas till att gälla samtliga regioner i Finland. Trolig start av det fortsatta programmet är 2024.

Aktuella utredningar

Social- och hälsovårdsministeriet håller på att ta fram en plan för implementering av åldersprogrammet. Den beräknas vara klar under 2023 och KATI-programmet ska utvärderas och en rapport beräknas vara klar till juni 2023.

Hantering av identiteter och behörigheter

Den finska socialvårdslagen Socialvårdslag 1301/2014 ligger till grund för socialtjänstens arbete tillsammans med andra lagar såsom Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Sekretess inom socialtjänsten regleras i Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet.

Ytterligare finns Lag om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården. Syftet med denna lag är att främja och möjliggöra att kunduppgifter som produceras inom social- och hälsovården och uppgifter och som kunden själv producerar om sitt välbefinnande ska behandlas på ett informationssäkert sätt. Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar och preciserar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (dataskyddsförordningen).

Det finns ett förslag till ny lagstiftning som berör digitalisering kring socialtjänst, datasäkerhet och integritet. Det nya lagförslaget täcker dock inte arbete i den enskildes hem. Riksdagens grundlagsutskott hade invändningar mot förslaget angående distansmöten och trygghetsteknik i den enskildes hem. Förslaget behöver därför arbetas om. Det gamla regelverket som fortfarande är i bruk tillåter användande av digital teknik, men budskapet från myndigheterna är att kommunerna behöver ta regelverket angående samtycke från den enskilde i beaktande.

Certifikat och kort för social- och hälsovården

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata beviljar certifikatkort och certifikat avsedda för social- och hälsovården. Certifikaten för social- och hälsovården används för elektronisk identifiering av personal. Dessutom undertecknas patienthandlingar och recept elektroniskt med certifikat.

I Finland finns ett system med bank-ID som privatpersoner använder för autentisering i banker och andra webbtjänster. Det pågår en process för att ta fram ett nationellt statligt e-ID.

Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen där det föreslås ny lagstiftning om de nya e-tjänster som myndigheterna tillhandahåller och om ändringar i produktionen och användningen av tjänsterna. E-legitimation gör det möjligt för medborgarna att lämna ut sina personuppgifter på ett informationssäkert, flexibelt och jämlikt sätt. Varje finländare ska ha tillgång till e-legitimation och den ska vara oberoende av till exempel tjänsteleverantörer eller avgiftsbelagda kundförhållanden. Målet är en situation där de som uträttar e-ärenden har möjlighet att visa upp en identitet som bekräftats av en myndighet. I ett pressmeddelande från Finansministeriet meddelas att e-legitimation tas i bruk under hösten 2023, då den nya lagen träder i kraft.