Island

Vision, mål och strategier

E-hälsostrategi 2016

Hälsoministeriet utarbetade en nationell e-hälsostrategi 2016. De övergripande målen i denna var att:

säkerställa säker och sömlös åtkomst för hälso- och sjukvårdspersonal till patientinformation när och var som helst
säkerställa säker och sömlös elektronisk tillgång för konsumenter till egen hälsoinformation när och var det behövs
säkerställa säkerhet och kvalitet på hälsoinformation i elektroniska patientjournaler och en
förbättring av datahämtningen och spridningen av elektroniska patientjournaler.

Policyn omsattes inte någon handlings- eller implementeringsplan och kom därför inte att göra något större avtryck i vården och omsorgen.

Policy för digitalisering inom hälsosektorn

Strategin från 2016 fick en uppföljare 2022 och Hälsodepartementet publicerade då en policy för digitalisering inom hälsosektorn, Digital healthcare policy Ministry of Health.

I policyn skriver departementet att den digitala hälso- och sjukvårdspolicyn kommer att utgöra en grund för utveckling och användning av digital teknik som planeras av hälsoministeriet i syfte att förbättra tjänsterna och använda insamling, bearbetning och delning av data för att förbättra nationens hälsa.

Tre huvudmål identifieras i policyn: aktivering av individer som deltagare i sin egen hälso- och sjukvård och behandling, förbättrad samverkan mellan systemen och stöd till innovation och forskning.

Digital policy

Digital Iceland

Digital Iceland är en offentlig aktör under finans- och näringsministeriet

utfärdade i juli 2021 en policy, Digital policy | Digital Iceland, för digitala tjänster inom den offentliga sektorn.

I policyn angavs en vision och sju mål för digitala tjänster i den offentliga sektorn.

”Island är en av världens ledande nationer när det gäller digitala tjänster. Digitala tjänster används för att skapa ett starkt samhälle med ökad konkurrenskraft som leder till värdeskapande och utgör grunden för välstånd. Digitala tjänster är tydliga, säkra, enkla och snabba. Användarupplevelsen av tjänsten jämförs med tjänster eftersom det händer bäst. Allmänheten och företagen i landet går rakt på sak, var som helst och när som helst, vilket sparar människors dyrbara tid. Samtidigt minskar tjänstens inverkan på naturresurserna.”

Mål och fokus:

ökad konkurrenskraft
bättre offentliga tjänster
säkrare infrastruktur
en modernare arbetsmiljö
tillfällen att utforma politiken
främjandet av digitala tjänster är en av regeringens prioriteringar
digital kommunikation blir det viktigaste sättet för offentlig kommunikation med allmänheten
starkt samarbete med de nordiska och baltiska länderna.

Ingen strategi för välfärdsteknologiutvecklingen

Det finns ingen strategi eller initiativ från regeringen för att driva på välfärdsteknologiutvecklingen explicit. Den generella digitala policyn från 2021 har dock en viss bäring på också området välfärdsteknologi. Efterfrågan och drivet för digital utveckling kommer från kommunerna. Kommunerna har dock möjlighet att söka finansiellt stöd från staten och från regionerna för den digitala utvecklingen.

Satsningar inom välfärdsteknologi

Regionala satsningar

Det finns satsningar i ett par regioner. Tolv kommuner i norr har gått samman med sin region för att utveckla hälso- och välfärdsteknologi. Här finns också finansiellt stöd från staten och från regionen. Kommunerna skjuter till cirka hälften själva och det finns ett samarbete med universitetet.

Samarbetsorganet heter Veltek. På dess webbsida kan man läsa:

”Veltek är ett forum för samarbete om teknisk utveckling i hälsans och välfärdens intresse på norra Island. Här finns 12 kommuner, progressiva teknikföretag, skolinstitutioner och ledande hälsoinstitutioner som har beslutat att använda kollektiv finansiering av satsningar inom och utanför regionen.

Införandet av ny välfärdsteknologi i ett helt samhälle kräver att behovet är väl definierat och att möjliga lösningar uppfyller olika kriterier. VELTEK använder sin expertis från hälso- och sjukvården och universitetsvärlden för att hitta bra lösningar som möter verkliga behov, tar dem i bruk och mäter resultaten.”

I den sydvästra regionen, Suðurnes, finns ett liknande samarbete med fyra kommuner och universitetet. Nätverket Suðurnes för välfärdstjänster är ett samarbetsprojekt mellan kommunerna i Suðurnesregionen och fyra myndigheter i regionen, det vill säga Suðurnes hälsoinstitut, polisen, distriktskommissionären och direktoratet för arbete (Arbetsförmedlingen). Välfärdsnätverkets målsättning är att bidra till en ökning av befolkningens livskvalitet i form av aktivitet och välbefinnande. Möjligheterna till social integration och sysselsättning ska öka genom förbättrad tillgång till offentliga välfärdstjänster.

Reykjaviks stads politik för välfärdsteknologi

Kommunfullmäktige i Reykjavik antog en policy 2018 angående utveckling och införande av välfärdsteknologi fram till 2022. Stadens välfärdsavdelning åtog sig att införa olika tekniska och smarta lösningar som gör det lättare för människor att bo kvar i sina egna hem med bra livskvalitet trots åldrande, funktionsnedsättning eller sjukdom. Policyn för välfärdsteknologi baseras på tanken att en individ ska vara en aktiv deltagare i samhället så länge som möjligt. Målet är effektivare service och enklare kommunikation mellan brukare, anhöriga och medarbetare samt att bryta social isolering, öka aktiviteten, förbättra arbetsmiljön för de anställda och erbjuda tjänster till individuella behov.

För att kunna förverkliga policyn har ett välfärdstekniskt centrum med två projektledare inrättats i Reykjavik. När nya lösningar ska testas kommer användarna att rådfrågas om teknikens användbarhet. Välfärdsavdelningen i Reykjavík kommer att leda genomförandet av policyn och den pågående utvecklingen av tekniska lösningar i ett tvärvetenskapligt samarbete med universitetet, andra yrkesområden i staden, institutioner och kommuner. Avdelningen deltar också i det nordiska samarbetet kring välfärdsteknologi.

Reykjavik har avsatt medel för digitalisering. Det handlar om 10 miljarder isländska kronor, ISK (cirka 7,11 miljoner EUR) för digitalisering inom hela samhällssektorn. Staden ska anställa 80 personer för att arbeta med denna utveckling. Dessa medel avser digitalisering generellt i staden och är inte öronmärkta för socialtjänst eller hälsovård.

Från staten utgår årligen ett stöd till Reykjavik om cirka 40 miljoner ISK (cirka 0,28 miljoner EUR) årligen för den digitala utvecklingen i hemsjukvården. Under 2021 anslogs dessutom 67 miljoner ISK (cirka 0,46 miljoner EUR) i Reykjavik för att implementera digital hemsjukvård och 2022 fick de ytterligare 155 miljoner ISK (cirka 1,09 miljoner EUR) för att köpa/hyra medicindispensers.

Hantering av identiteter och behörigheter

På Island används ett statligt autentiseringssystem för digitala tjänster i hela samhället. Detta bygger på att den enskilde loggar in med sitt mobilnummer kombinerat med en 8-siffrig pinkod. Det finns inga krav att pinkoden ska bytas med någon regelbundenhet. Kommunerna använder detta för sin personal som ska ha access till data om enskilda och medborgare som använder digitala möten etcetera ska också logga in på detta sätt.

Det finns ingen nationell statistik på Island avseende användningen av tillitssystemet i kommunerna eller i hälso- och sjukvården.