Minskat tobaksbruk inte längre målet i Sverige – oklart vad det leder till

I december 2024 godkände riksdagen en ny tobakspolicy (utgiftsområde 9, kapitel 4 hälsopolitik). Målet är inte längre minskat tobaksbruk, utan minskade medicinska och sociala skador av tobak och nikotin.

Regeringen förklarade ändringen med att man vill markera att cigaretter utgör en större hälsofara än rökfria tobaks- och nikotinprodukter. När rökningen minskar samtidigt som användningen av exempelvis snus ökar kan detta, enligt regeringen, vara positivt ur ett folkhälsoperspektiv-  så länge de nya produkterna ersätter cigaretterna.

Organisationer som arbetar med tobaksprevention är kritiska till förändringen.  Lisa Klefbom, intressepolitisk expert på Cancerfonden menar:

–Sverige har skrivit under WHO:s tobakskonvention, som tydligt slår fast att allt tobaksbruk och nikotinberoende ska förebyggas. Policyn om att minska tobaksbruket har varit effektiv och lett till stora framsteg, inte minst en kraftig minskning av rökning.

– Att nu i stället fokusera på att minska skador av tobak och nikotin innebär en förskjutning som riskerar att legitimera fortsatt bruk, trots att beroendet kvarstår. Det är särskilt oroande i en tid då tobaks- och nikotinbruket ökar bland unga,

säger Klefbom.

Sänkt snusskatt men skärpta råd

Redan innan den nya policyn antogs hade regeringen, i samarbete med Sverigedemokraterna, börjat tillämpa det nya synsättet. Parterna var överens om att höja skatten på cigaretter och samtidigt sänka skatten på brunt snus. Syftet var att återspegla skillnader i hälsorisker, men både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen kritiserade beslutet.

Det är väl belagt att snus är skadligt för hälsan och att prisökningar är en av de mest effektiva förebyggande åtgärderna, menade Folkhälsomyndigheten. Ett sänkt pris kommer högst troligt leda till ökad efterfrågan på tobaksssnus och en negativ påverkan på hälsan i befolkningen, ansåg Socialstyrelsen. Invändningarna stoppade inte förslaget. De nya skattesatserna började gälla hösten 2024.

Hösten 2024 publicerade också Socialstyrelsen nya riktlinjer för ohälsosamma levnadsvanor. I de gamla riktlinjerna (från 2018) var snus inte prioriterat. I de nya rekommenderas vården att erbjuda rådgivande samtal till vuxna som snusar dagligen och till unga som snusar, oavsett frekvens. Det gäller både vitt och brunt snus.

Enligt Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen, baseras de nya riktlinjerna på forskningsresultat.

– Ny forskning visar att det är mer skadligt att snusa än vad som tidigare kommit fram och att riskerna till stor del beror på nikotinet, inte minst riskerna för hjärt-kärlrelaterad dödlighet och för fostret vid graviditet, sade Lindén.

Skydda unga

Hur går då Socialstyrelsens skärpa riktlinjer ihop med regeringens nya policy, att inte längre ha som mål att minska tobaksbruket?

Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna är en av dem som vill att regeringen ska styra myndigheterna i en riktning som svarar mot den nya policyn.

I en skriftlig fråga riktad till folkhälsoministern Jacob Forssmed, undrar han:

Avser ministern att agera för att säkerställa att berörda myndigheter efterlever och verkar för det nya målet för tobakspolitiken om minskade medicinska och sociala skador av tobak och nikotin?

Folkhälsoministern konstaterar i sitt svar att tobaks- och nikotinbruk ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2024 om vård vid ohälsosamma levnadsvanor.  Han riktar ingen kritik mot det.

Ministern skriver vidare att det finns indikatorer för uppföljning och utvärdering av tobaksmålet. De kan behöva ändras på grund av den nya policyn. Något mer konkret svar än så ges inte.

Under arbetet med denna artikel har PopNad försökt nå ministern för att fråga om de potentiella konsekvenserna av den nya policyn, men har inte fått något svar. Vi har även varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten för att förstå hur den nya policyn påverkar deras arbete.

De svarar:

”Vi ser positivt på att målet utvidgas till att omfatta alla nikotinprodukter. I och med det nya målet så fortsätter vi och andra aktörer att, parallellt med att följa bruket, utveckla vår uppföljning och kunskapsstöd gällande medicinska och sociala skador.

Nikotin är beroendeframkallande och förenat med hälsorisker. Det är främst barn och unga som använder dessa nya produkter (nikotinsnus och e-cigaretter). Vi ser också i vår uppföljning att barn och unga använder flera produkter parallellt.

Vi delar regeringens oro över den ökade användningen av tobaks- och nikotinprodukter bland barn och unga och regeringens bedömning att ytterligare åtgärder behöver vidtas för att bryta denna utveckling.”

Folkhälsomyndigheten tycks alltså främst glädjas över att regeringen tagit med nikotin i policyn och att man är överens om att skydda de unga. Men hur unga ska skyddas är oklart.

För över ett år sedan föreslog en statlig utredning  flera åtgärder för att skydda unga, bland annat maxnivå för nikotin i vitt snus och införandet av nikotinfri skoltid. Regeringen har hittills inte gått vidare med något av förslagen.

Summa summarum

Sverige har ändrat sin tobakspolicy. Det övergripande målet är inte längre att minska tobaksbruket, utan att minska de medicinska och sociala skadorna av tobak och nikotin. Regeringen motiverar ändringen med att man vill markera att cigaretter utgör en större hälsofara än rökfria tobaks- och nikotinprodukter. Utifrån det synsättet har man höjt skatten på cigaretter och sänkt skatten på brunt snus.

Både Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har varit kritiska till skattesänkningen på snus, med hänvisning till att det kan leda till ökad efterfrågan och negativa hälsoeffekter i befolkningen.

Samtidigt har Socialstyrelsen skärpt sina riktlinjer till vården vad gäller snus. Ny forskning pekar på att snuset är farligare än vad som tidigare framkommit, och därför rekommenderas vården nu att erbjuda rådgivande samtal till dagligsnusare för att stödja dem i att sluta.

Artikeln är skriven av Louise Hertzberg, frilansjournalist