Visste du att barns rätt till fritid är lagstadgad?

Artikel 31 i barnkonventionen stod i fokus vid konferensen Icehearts Europe & Article 31 Nordic-Baltic Forum som arrangerades i Helsingfors den 18 november. Ett 50-tal deltagare från 25 olika organisationer från hela Norden var på plats.

Åsa Gunvén, en av författarna till rapporten Leisure – an anchor when it storms som Nordens välfärdscenter publicerade i oktober, presenterade vid konferensen. I rapporten analyseras betydelsen av fritidsaktiviteter, särskilt i händelse av kris och särskilt för unga i behov av särskilt stöd. Restriktionerna drabbade unga och det drabbade vissa grupper hårdare.

– Varje liten tröskel för deltagande i aktiviteter under pandemin bidrog till att vi tappade deltagare. Att man behövde föranmäla sig till en aktivitet, ändring av tid eller plats för aktiviteten till exempel, och framför allt unga i sårbara grupper, sa Åsa Gunvén.

Idrott som metod för att förebygga utanförskap

Konferensen arrangerades av Icehearts Finland, som grundades år 1996 i finska Vanda. Syftet med metoden är att förebygga utanförskap och främja delaktighet hos barn i behov av särskilt stöd. Idrott spelar en central roll i modellen liksom ett helhetsstöd till familjer under lång tid. Rekryteringen av barn sker i samarbete med förskola, grundskola och socialtjänst men det är frivilligt att delta och kostnadsfritt för familjen.

Modellen går ut på att en och samma mentor följer barnet i tolv år – från 6 till 18 års ålder – i skolan, på fritiden och i familjen. I skolan fungerar mentorn som extra resurs och på fritiden organiseras meningsfulla fritidsaktiviteter, även på kvällar och helger. Ungdomar i programmet får även hjälp med studie- och yrkesvägledning. Mentorn har aktiv kontakt med socialtjänst, hälsovård och skolpersonal vid behov.

Resultat: ökat psykosocialt välbefinnande

Icehearts Finlands verksamhet har utvärderats grundligt i olika omgångar. Två doktorsavhandlingar om modellen är på gång och mer än 50 uppsatser har publicerats. Enligt en beräkning av kostnadseffektiviteten från 2017 sparar ett Icehearts-team minst 2,8 miljoner euro i samhällsresurser under de tolv år som aktiviteterna pågår.

Forskare från Institutet för hälsa och välfärd (THL) fanns på plats för att presentera resultat från en pågående forskning kring Icehearts Finlands verksamhet. THL genomför två långtidsuppföljningar som innefattar både enkätundersökningar och intervjuer med mentorer, barn, föräldrar och skolpersonal. Resultaten hittills visar bland annat på ökat psykosocialt välbefinnande och prosocialt beteende i form av ökade sociala relationer och social kompetens, som bidrog till bättre självkänsla. Långsiktigheten i stödet betonas som en framgångsfaktor.

Idag är det 13 kommuner i Finland som arbetar enlig modellen, med 66 grupper som tillsammans involverar mer än 1 000 barn i behov av särskilt stöd. Icehearts utsågs till best practice av EU-kommissionen 2021 och metoden pilottestas genom projektet Icehearts Europe i Danmark, Estland, Italien, Slovenien och Spanien. Pilottesterna följs och utvärderas av ett antal nationella myndigheter och universitet.

Barn ska ha rätt att leka

Under dagen presenterades även andra metoder och strategiska initiativ från de nordiska länderna. Ett sådant initiativ var fritidskortet, som nyligen lanserats i Sverige med inspiration från Finland, Island och Norge. Fritidskort och liknande initiativ i de nordiska länderna är nya och har inte utvärderats till fullo. I diskussionerna påpekades också att vissa satsningar bär en tydlig partipolitisk stämpel och riskerar att bli kortlivade vid ändrat politiskt styre.

De nationella initiativen handlar ofta om att erbjuda och på olika sätt få in barn i olika organiserade fritidsaktiviteter, inte sällan idrottande. Men det är inte nödvändigtvis det som efterfrågas av unga och det är inte heller det som Artikel 31 handlar om säger, Erika Turunen, UNICEF Finland.

– Det står ingenting i Artikel 31 om att delta i idrottsföreningar eller spela fiol. Det står att barn ska ha rätt att leka, att det finns plats och utrymme att leka, fritt från stress, påminde Erika Turunen om.

Något som många presentatörer var överens om var att sätta barnets behov i centrum, att utgå ifrån vad barn faktiskt vill göra och inte ifrån vad vuxna vill arrangera. Vi behöver bli bättre på att fråga barnen. Långsiktighet lyftes fram som en framgångsfaktor och den kortsiktighet som projektfinansiering innebär som ett problem.

Många initiativ är som sagt nya men snart har vi mer kunskap om vad som fungerar genom pågående utvärderingar av nya initiativ, pilotverksamheter och långtidsuppföljningar – fortsättning följer!

Tips på rapporter, webbinarier och nyhetsbrev:

• Rapporten Leisure – an anchor when it storms
• Webbinariet Ungas fritid – en nyckel till resiliens i kristider
• Rapporten Participation is protection – embedding children’s rights in Nordic crisis governance
• Webbinariet Better crisis preparedness by involving children and young people in the Nordic region
• Good and Equal Health in the Nordics – Conference report
• Prenumerera på våra nyhetsbrev