Unga har annan syn på psykisk hälsa än myndigheter

Den svenska Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ordnade den 11 juni en nationell workshop på Nordens välfärdscenter med en lång rad svenska ungdomsorganisationer inbjudna. Genom gruppdiskussioner gavs insikt i hur ungdomar definierar begreppet psykisk hälsa och hur deras uppfattningar skiljer sig från myndigheternas.

Icke-binära känner sig mer ensamma

Dålig psykisk hälsa har länge varit ett växande problem bland unga i de nordiska länderna, en oroande utveckling. Victoria C Wahlgren från MUCF presenterade rapporten Ung idag 2024:1, en kartläggning baserad på en webbenkät med enbart ungas röster.

Orsaker till dåligt mående inkluderar krav på prestationer, oro för framtiden, samhällsnormer kring kropp och kön, icke-fungerande relationer, samt påverkan från sociala medier. Viktigt är också känslan av att inte få vara den du själv vill vara.

Kartläggningen visar att ungdomar som tillhör normen i samhället ofta mår relativt bra, medan de tillfrågade i HBTQ-gruppen rapporterar sämre mående och större ensamhet. Särskilt de som inte identifierar sig som tjej eller kille, utan har klickat i “annan” upplever en högre grad av ensamhet.

Respekt för identiteten grundläggande

Deltagarna under workshopen kopplade psykisk hälsa till friheten att leva det liv man vill leva utan att bli begränsad av psykisk ohälsa. Det handlar inte bara om frånvaro av depression eller ätstörningar, utan även om att kunna genomföra sina beslut och leva ett fullvärdigt liv. Psykisk hälsa ses som ett helhetssystem, inte bara en tillfällig frånvaro av dåligt mående.

Psykiskt välbefinnande definierades som förmågan att hantera livets utmaningar med resiliens och verktyg för att återhämta sig från motgångar. Här framhävs vikten av en bred repertoar för att hantera mentala svårigheter som en del av livet, och minoritetsperspektivet lyfts särskilt fram.

Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i Saminourra, poängterade att för exempelvis samiska ungdomar är respekt för deras existens, identitet och kultur fundamentalt för välbefinnandet.

Under diskussionerna kom det fram att många ungdomar saknar adekvat kunskap om vad välbefinnande innebär. Det kan vara väldigt svårt att definiera vad som är normalt och veta när man ska söka stöd. För minoritetsgrupper kan denna osäkerhet förstärkas av en bristande tillit till samhällsinstitutioner.

När diskussionen kom till minoritetsstress så framhölls vikten av att satsa på trygga förebilder och lokalt förankrade personer, då dessa kan ha en stor inverkan på ungas liv.

Skillnad i syn på psykisk hälsa

Ungdomar anser sig inte ha samma syn på psykisk hälsa och välbefinnande som myndigheter. Medan myndigheterna ofta fokuserar på psykisk ohälsa och de problem det medför, vill deltagarna i workshopen se ett bredare perspektiv som inkluderar både hälsa och välbefinnande. De ser psykisk hälsa som ett paraplybegrepp som innefattar såväl psykisk ohälsa som positivt välbefinnande och goda relationer.

Ungdomarna efterfrågar ett mer positivt och inkluderande språkbruk från myndigheter. Många insatser från myndigheter är fokuserade på hälso- och sjukvården, vilket ungdomarna ser som otillräckligt. De efterlyser bredare lösningar som också tar hänsyn till andra faktorer och strategier för att hantera psykiska besvär. Dessutom påverkas ungdomarnas psykiska hälsa av strukturer inom samhället, såsom skolan, vilket kräver förändringar för att förbättra deras välbefinnande.

Mer resurser till skolan

Shahin Khosravi, ungdomsrepresentant i Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) , understryker vikten av ett omfattande grepp när det gäller att förbättra ungdomars psykiska hälsa.

– Vi behöver ett helhetsgrepp som inkluderar tidiga insatser och tvärsektoriell samverkan, säger Khosravi och påpekar att detta är avgörande för att kunna stötta ungdomar effektivt.

Han lyfter också behovet av att se kontexten och att skapa goda förutsättningar för välbefinnande på samhällsnivå.

– Det behövs stärkta resurser för att jämna ut klyftorna i skolan och för att de ska kunna fullfölja sitt uppdrag, och även en mer tillgänglig vård – i hela landet, säger Shahin Khosravi.

Ge stöd till barn- och ungdomsrörelser

Vidare kom det fram i samtalen att stödja initiativ från barn- och ungdomsrörelsen är av största vikt. Flera personer betonade behovet av att ge dessa rörelser de resurser de behöver, med en långsiktig finansiering snarare än kortsiktiga projektbaserade lösningar.

– Vi måste stödja initiativ från barn- och ungdomsrörelsen, ge dem de resurser de behöver och satsa på långsiktiga lösningar, underströk Khosravi.

Elias Fjellander, ordförande i RFSL Ungdom betonade också vikten av att myndigheter och vuxensamhället samarbetar med ungas egna organisationer, för att få bättre helhetsbild.

Psykisk hälsa förändras genom livet

Simon Danielsson från KFUM Central är projektledare för ett projekt kring ungas psykiska hälsa som heter Må bäst! Projektet har tagit fram ett arbetssätt för att höja kunskapen om psykisk hälsa inom föreningar. Tanken är att det ska kunna användas som ett verktyg för ledare och deltagare att reflektera över psykisk hälsa tillsammans och består av en digital utbildning, samtalskort samt en bok.

– Projektets grundantagande är att ens psykiska hälsa är föränderlig, och att det därför alltid är ett relevant tema. Utifrån förståelsen att psykiska hälsa förändras genom livet argumenterar vi för att alla kan och bör arbeta med sitt välbefinnande och förebygga psykiska besvär och ohälsa, för att främja sin psykiska hälsa, säger Simon Danielsson.

Långa väntetider till hjälpen

Shahram Mansoory, utredare på Barnombudsmannen (BO), lyfte flera viktiga aspekter kring barns rätt till god psykisk hälsa. Mansoory betonade att det är avgörande att hjälp finns tillgänglig när barn ber om det, och ett stort problem är de långa väntetiderna för att få hjälp.

– Om ett barn mår bra, ökar också chanserna för barnet att kunna tillgodose sina rättigheter, och vice versa har ett barn som mår dålig mycket sämre möjligheter att kräva sina rättigheter, förklarar Mansoory.

Rapporten från BO bygger på samtal med barn, yrkesverksamma och forskningsdata, och den belyser hur ojämlikt stödet är beroende på föräldrarnas resurser.

Ett tydligt problem som framkom i rapporten från BO vara att även om elevhälsan fanns så upplevdes den ofta som otillgänglig och inte alltid fungerande utifrån barnens behov.

Resultatet kommer i höst

Nordens välfärdscenter stod värd för workshopen. Detta nordiska samarbete syftar till att ge ungdomar en starkare röst och ett större inflytande i det nordiska samarbetet, med målet att få fram bra och välförankrade rekommendationer för psykiskt välbefinnande.

MUCF leder, med stöd av Nordiska ministerrådet och Europeiska unionen, ett projekt med fokus på barns och ungas psykiska välbefinnande i hela Norden.

Målet med workshoparna, som ska hållas runtom i Norden, är att bidra till att forma agendan för en huvudkonferens i Stockholm den 6-7 november. Resultatet av hela processen kommer sedan att spridas vid ett offentligt evenemang i slutet av november.