Ny rapport: Så fungerar det nordiska samarbetet för alla

Vår nya rapport Ett nordiskt samarbete för alla – integrering av funktionshindersperspektiv i Nordiska ministerrådets verksamhet 2020 visar hur långt arbetet kommit. I det nordiska samarbetet förekommer fortfarande bristande tillgänglighet, som hindrar personer med funktionsnedsättning att delta aktivt i samarbetet och därmed både att påverka och ta del av den politik som utvecklas. Personer med funktionsnedsättning är även ”osynliga” i flera politikområden.

Detta är ett demokratiskt tillkortakommande och Nordiska ministerrådet arbetar därför systematiskt för att stärka funktionshindersperspektivet. Rapporten innehåller en genomgång om hur arbetet fortskridit under 2020, men också en blick framåt, på vad som är nästa steg på vägen mot ett tillgängligare nordiskt samarbete.

Ingen konkurrens mellan grupper

Ett gott exempel på ett integrerat funktionshindersperspektiv är projektet Barn, unga och delaktighet som Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) finansierar tillsammans med Nordens välfärdscenter.

– Det finns mycket kvar att göra. Men jag är nöjd med att vi tillsammans lyckats lyfta bägge perspektiven och hur man kan arbeta med dem, säger Idah Klint, seniorrådgivare inom området Barn och unga.

Barn och unga är ett av tre tvärsektoriella perspektiv (ihop med jämställdhet och hållbar utveckling) samlade i en policy som Nordiska ministerrådets antagit. Målet är att ett barnrätts- och ungdomsperspektiv ska införlivas i genomförande av initiativ, exempelvis i formulering av samarbetsprogram, handlingsplaner, och naturligtvis i utformande av projekt.

– Det finns en risk att hamna i perspektivträngsel. Jag jobbar med att övertyga andra om att det inte finns någon sådan konkurrens, säger Idah Klint. För oss handlar det om att fortsätta lyfta fram särintressen och olika förutsättningar för barn och unga specifikt.

Webbpublikationer nyhet sedan i våras

I september trädde nya webbtillgänglighetskrav i kraft i EU, och på ministerrådets kommunikationsavdelning har man lagt mycket kraft på att se till att webbplatsen norden.org ska vara tillgänglig för alla.

– Vi har arbetat med att göra våra publikationer tillgängliga och att finjustera vår webb, så att innehållet lever upp till standarden, säger Mikael Carboni Kelk, seniorrådgivare på kommunikationsavdelningen vid Nordiska ministerrådets sekretariatet i Köpenhamn.

Tidigare trycktes rapporter och delades som pdf:er på webben. Men pdf är inte ett särskilt tillgängligt format. Sedan i våras publiceras nya publikationer som webbpublikationer istället, det betyder att de ser ut som en vanliga webbplats, där det är enklare att bläddra mellan olika kapitel och där skärmläsare kan hoppa mellan rubriker.

”Vi ska bli ännu bättre på tillgänglighet”

Men tillgänglig kommunikation är mer än bara teknik, även innehållet och språket det förmedlas på är viktigt för att skapa kognitiv tillgänglighet.
Nordiska Ministerrådet har en komplex blandning av målgrupper: politiker, tjänstemän, intresseorganisationer, medier och medborgare, fördelade i alla de nordiska länder.

– Hela tiden försöker vi språkligt bryta ner de stora politiska frågorna till vad det har för betydelse för målgruppen. Eller framhäva vilken skillnad det politiska samarbetet gör i vardagen för till exempel människor med funktionsnedsättning, säger Mikael Carboni Kelk.

Denna vecka hålls ett kommunikationsseminarium för alla kommunikationsrådgivare på Nordiska ministerrådet och de nordiska institutionerna där huvudfokus ligger på funktionshinder.

– Målet är att vi alla ska bli ännu bättre på att göra vår kommunikation tillgänglig för människor med funktionsnedsättning, säger Mikael Carboni Kelk.

En grupp står utanför det digitala samhället

Funktionshindersintegreringen görs på alla relevanta politikområden, och ett hett område är digitalisering.

– De nordiska länderna ligger långt fram vad gäller digitalisering och vi har även en stor tillit till digitala tjänster. Men det finns en grupp som står utanför. Så kallade ”digital gaps” måste vi vara medvetna om när vi digitaliserar det offentliga, säger Morten Friis Møller, seniorrådgivare inom digitalisering.

Men den gruppen är heterogen och vi vet dessutom ganska lite om den. Det ingår i inkluderande arbetet att med hjälp av nordiska indikatorer få bättre perspektiv på vilka det är som står utanför en digital gemenskap.

Designa för alla – från början

Genom deklarationen Digital North har Nordiska ministerrådet skapat en strategisk ram för ett nordiskt och nordiskt-baltiskt samarbete kring digitalisering.

– Vi pratar om digital inklusion, hur vi ska få med alla. Och där blir tillgänglighet i designen viktig. Det gäller att från början bygga de digitala tjänsterna så att alla ska kunna använda dem, säger Morten Friis Møller.

Idah Klint, Morten Friis Møller och Mikael Carboni Kelk är allihop med i Nätverket för integrering av funktionshindersperspektiv vid Nordiska ministerrådets sekretariat.

Idag deltar de på en inspirationsworkshop ihop med Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder och företrädare för unga med funktionsnedsättning för att berätta om sina olika områden och diskutera nästa steg med experterna i rådet.