Aktivitet 2.3 Inkluderande arbetsliv
Tidsperiod: 2019–2021.
Utförare och finansiering: Nordens välfärdscenter genomför projektet Framtidens arbetsliv – teknik och digitalisering för ökad inkludering på uppdrag av Nordiska ämbetsmannakommittén för arbetslivs (ÄK-A) arbetsmarknadsutskott.
Status: Projektet Framtidens arbetsliv – teknik och digitalisering för ökad inkludering har kartlagt och spridit kunskap om digitala och tekniska lösningar som stärker möjligheterna för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och i arbetslivet.
Ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning är sysselsatta i mindre grad än resten av befolkningen. Det här projektet handlar om hur de nordiska länderna med hjälp av teknologi, digitalisering och innovationer kan övervinna dessa skillnader.
Hög sysselsättning är en hörnsten i den nordiska välfärdsmodellen, liksom en viktig faktor för ländernas konkurrenskraft. Alla ska ha möjligheten att få ett arbete och ett bra arbetsliv. Personer med funktionsnedsättning har lägre sysselsättningsgrad jämfört med övriga befolkningen och möter också större utmaningar i arbetslivet. Det här projektet ska stärka bärkraften i den nordiska välfärdsmodellen genom att undersöka, samla och sprida kunskap om digitala och tekniska lösningar som gör att fler unga, kvinnor och män med funktionsnedsättning blir inkluderade i arbetslivet.
Ett särskilt fokus ligger på unga med funktionsnedsättning, bland annat den kritiska faktorn med övergång från utbildning till arbete. Projektet ska även ta fram behov av forskning och innovation i ett framtidsperspektiv.
Projektet består av fyra delar:
- En kunskapssammanställning baserad på forskning, forskningsbehov och evidensbaserad kunskap om digitala och tekniska lösningar
- Exempelsamling av digitala och tekniska lösningar som är implementerade i Norden
- Verktygslåda för implementering av digitala och tekniska lösningar. Främsta målgruppen är arbetsgivare, arbetstagare och relevanta yrkesgrupper.
- Kunskapsspridning genom webbinarier, seminarier och andra informationsinsatser.
LÄS PUBLIKATIONEN HÄRRapporten är publicerad på svenska. |  |
LÄS PUBLIKATIONEN HÄRRapporten är publicerad på norska. |  |
|---|
LÄS PUBLIKATIONEN HÄRRapporten är publicerad på svenska. |  |
|---|
LÄS PUBLIKATIONEN HÄRRapporten är publicerad på svenska och engelska. |  |
|---|
Webinar: Inclusive future of work
Technological and digital development is advancing at a furious pace. Artificial intelligence, virtual reality, and new ways of performing tasks using technology such as exoskeletons are becoming increasingly important elements in working life.
The Covid-19 pandemic has dramatically changed working life, and teleworking has become an everyday occurrence for many. How can this development provide new opportunities for people with disabilities to get a job, develop skills and make a career? What innovations are needed, and how can these solutions be developed?
At this webinar, leading researchers and companies will present current research and innovative solutions. Experts will give their views on how technology and digitalisation can create new working life opportunities for people with disabilities.
This webinar was organised in collaboration with the Swedish Public Employment Service.
WATCH THE WEBINAR HERE |
About the webinar
Moderator: Hanna Gerdes, a Swedish human rights lawyer and the founder of Hanna and Goliath Law & Education.
Speakers:
- Lars Lindberg, Senior advisor, Nordic Welfare Centre
- Hector Minto, Senior Technology Evangelist for Accessibility, Microsoft
- Irene Kitsara, World Intellectual Property Organization (WIPO)
- John Paulin Hansen, Professor, Technical University of Denmark
- Sverker Brundin, Project manager, The Swedish Post and Telecom Authority (PTS)
- Marie Louise Møllebæk Pollmann-Larsen, Project manager, Danish Technological Institute
- Johan Hammarström, CEO, Transistor
- Daphne Ahrendt, Senior research manager, Eurofound
- Eivind Digranes, Advisor, the Norwegian Association of Youth with Disabilities
- Ingrid Ihme, director of the Telenor Open Mind, Telenor
Kartläggning av nordiska modeller och system för individanpassat stöd och service för personer med funktionsnedsättning
Projektet är ett samarbete mellan Nordens välfärdscenter och Institutet för välfärd och hälsa, THL, i Finland och av försöksprojektet med personlig budget. Projektet är en aktivitet inom ramen för det finska ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådet 2021 och genomförs under första halvåret 2021. Kartläggningen ska vara ett underlag i en kommande reform i Finland.
Kartlägga modeller
Syftet med detta projekt är att kartlägga vilka modeller för personlig budgetering av stöd och service som kan stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det gäller särskilt artikel 19 i rätten att leva självständigt och att delta i samhället.
En kartläggning visar att tillämpningen av de lagar som finns kring individuellt stöd och insatser för personer med funktionsnedsättning behöver utvecklas. Informationen som samlats in från erfarenheter och modeller i de nordiska länderna kommer att utnyttjas för att förnya tjänsterna för personer med funktionsnedsättning i Finland.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förutsätter att en person med funktionsnedsättning får hjälp och stöd på det sätt som personen själv väljer. För att möjliggöra ett mer individanpassat stöd har flera länder tagit i bruk personlig budget. Det är en modell som innebär att personen med funktionsnedsättningen själv har den viktigaste rollen när det handlar om att planera, välja och genomföra arrangemangen kring hjälp, stöd och tjänster.
Ibruktagandet av en personlig budget förutsätter dock att personen med funktionsnedsättning har tillräckligt med information och kunskap – alternativt ett kunnigt stödnätverk – för att göra valen.
– Personlig budgetering kan öka möjligheterna till flexibilitet och valfrihet, men alla har inte den kunskap eller de nätverk som behövs för att göra informerade val. Behovet av rådgivning och stöd är särskilt viktigt för dem som har begränsad förmåga att fatta beslut, säger THL:s specialforskare Stina Sjöblom.
Möjligheterna och utmaningarna med den personliga budgeten blev tydliga i THL:s och Nordens välfärdscenters kartläggning om sådana modeller och system som omfattar individanpassat stöd, såsom personlig budget, stärker genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Särskilt i artikel 19 betonas att den enskilde ska ha kontroll över det stöd hen får. Kartläggningen avsåg undersöka hur de nordiska länderna arbetar för att stärka rättigheten till ett självständigt liv och att vara delaktig i samhället.
Erfarenheter från nordiska länder utnyttjas i reformarbetet av tjänster för personer med funktionsnedsättning
I de nordiska länderna är brukarstyrd personlig assistans det främsta exemplet på stöd för ett självständigt liv och detta används i stor utsträckning. Även inom hjälpmedelstjänsterna finns det exempel på system som liknar den personliga budgeten och som tagits i bruk i de nordiska länderna.
– Under de senaste 30 åren har välfärdstjänsterna i de nordiska länderna blivit alltmer individanpassade. Förändringen har skett såväl som en följd av krav från personer med funktionsnedsättning som ovanifrån, för att organisera välfärdstjänsterna på marknadsbasis och så att individen som konsument ska välja mellan olika leverantörer, säger projektledare Lars Lindberg på Nordens välfärdscenter.
Erfarenheter och åsikterna om personlig budgetering som modell för individanpassning skiljer sig åt mellan organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och någon enig uppfattning finns inte.
De nordiska länderna har valt olika sätt för att ordna tjänsterna, som grundar sig på idén om personlig budgetering.
– Det finns till exempel skillnader i hur stor del av tjänsterna som produceras av privata företag eller i hurdant stöd individen kan få för att göra sina val. Det kan finnas stora skillnader mellan alternativen som man kan välja emellan, till exempel beroende på om man bor i en storstad eller ett glesbygdsområde, säger Lars Lindberg. Vidare menar han att det utmaningar med marknadisering att det kan leda till ökad ojämlikhet och han betonar vikten att omfattningen av stödet utgår från individens behov och inte utifrån på förhand fastställda belopp eller volym.
Informationen som samlats in från erfarenheter och modeller i de nordiska länderna kommer att utnyttjas för att förnya tjänsterna för personer med funktionsnedsättning i Finland.
– I utredningen kom det fram att det redan generellt finns den lagstiftning om ordnande av tjänster som stöder att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständiga liv, men det har funnits utmaningar med att implementera den i de nordiska länderna. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar oss att söka också nya lösningar, säger Stina Sjöblom.
– Rätt ordnad kan en personlig budget erbjuda möjligheter för att göra individuella val i sådana tjänster som inte tidigare har erbjudit valmöjligheter. Man måste ändå se till att ordna tillräckligt med stöd, så att man med den personliga budgeteringen lyckas uppnå den individuella nyttan som eftersträvas, understryker Stina Sjöblom.
LÄS PUBLIKATIONEN HÄRRapporten är publicerad på svenska, finska och engelska. |  |
I rapporten presenteras ett antal system för individanpassat stöd till personer med funktionsnedsättning som har genomförts i Norden och erfarenheterna av dessa. Kartläggningen har gjorts gemensamt av Nordens välfärdscenter och Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland. Rapporten kommer att vara ett underlag i ett förslag till en kommande reform av stöd och service för personer med funktionsnedsättning i Finland.