Den nordiska paradoxen i nytt ljus

Kansanterveys

21 joulu 2017

Den nordiska välfärdsmodellen är starkt kopplad till jämlikhet. Att hälsan är mer ojämlikt fördelad mellan socioekonomiska grupper i Norden än i många länder med mindre utvecklade välfärdssystem har därför förbryllat såväl forskare som politiker och beslutsfattare.

Johan Mackenbach, folkhälsoforskare från Erasmus MC i Rotterdam, har myntat uttrycket ”den nordiska paradoxen” för att beskriva situationen. Mackenbach anser emellertid att hans forskning ibland har feltolkats: den nordiska välfärdsmodellen minskar ojämlikhet i hälsa. Utan det generösa välfärdssystemet hade klyftan varit ännu större, säger han.  

Det nordiska välfärdssystemet har varit en förebild för många folkhälsoforskare. Det faktum att hälsoskillnader utifrån socioekonomisk position har ökat över tid har lett till visst tvivel om den nordiska modellens effektivitet. Men Johan Mackenbach säger att resultaten av hans forskning måste tolkas med stor försiktighet.

– Det är uppenbart att de nordiska välfärdssystemen minskar ojämlikhet i inkomst och andra materiella faktorer vilket gör hälsan mindre ojämlik än den annars skulle ha varit. Detta förklarar förmodligen också varför ojämlikhet i hälsa är starkare kopplat till utbildning än till inkomst i Norden.

Alkoholens och tobakens roll 

Det finns andra faktorer som genererar stor ojämlikhet i hälsa i Norden, trots ländernas välutvecklade välfärdssystem. Mest framträdande är rökning och överdriven alkoholkonsumtion, som bidrar till stora hälsoskillnader mellan socioekonomiska grupper.

Johan Mackenbach.
Johan Mackenbach.

Mackenbach konstaterar att det dock finns ett intressant undantag från den allmänna bilden. Svenska män verkar vara skyddade från den nordiska paradoxen: de socioekonomiska skillnaderna i dödlighet bland svenska män är mindre än i de övriga nordiska länderna, och även i många andra västeuropeiska länder. En möjlig förklaring, säger Mackenbach, är den mer omfattande användningen av snus än cigaretter bland svenska män med låg utbildning.

Absolut och relativ ojämlikhet

En aspekt, som också måste beaktas i diskussionen om jämlik hälsa i Norden, är att den ökande skillnaden i dödstal har sin grund i att dödligheten inte minskar i samma takt i alla socioekonomiska grupper. Dödligheten sjunker alltså i alla grupper, men minskningen har varit proportionellt större i de högre socioekonomiska grupperna än i de lägre. Eftersom de nordiska länderna ofta ligger före andra västeuropeiska länder när det gäller minskad dödlighet, förklarar detta också en del av den nordiska paradoxen.

Läs hela intervjun med Johan Mackenbach


Nordiska frivilligorganisationer inom folkhälsa och Nordens välfärdscenters folkhälsoarena arrangerade ett seminarium om den nordiska välfärdsmodellen i samband med den Europeiska folkhälsokonferensen i Stockholm i november 2017. Professor Johan Mackenbach var huvudtalare.

FacebookTwitterEmailPrint

Seuraa meitä sosiaalisessa mediassa:

Cookies

Käytämme sivustollamme kolmannen osapuolen evästeitä, jotta voimme analysoida ja parantaa sivustomme käyttökokemusta. Käyttämällä sivustoamme hyväksyt evästeiden käytön kuvatulla tavalla.

Henkilötietojen käsittely (GDPR)

Pohjoismainen hyvinvointikeskus kerää ja käsittelee henkilötietojasi voidakseen tarjota sinulle tuotteita ja palveluja, ilmoittaakseen sinulle uutuuksista sekä tuotteidemme ja palvelujemme päivityksistä, mukauttaakseen käyttökokemuksesi käydessäsi sivustollamme sekä parantaakseen tuotteitamme ja palvelujamme.

Sinulla on milloin tahansa oikeus päästä tarkastelemaan henkilötietojasi, korjata ja poistaa henkilötietojasi sekä vastustaa henkilötietojesi käsittelyä. Voit käyttää näitä oikeuksia lähettämällä sähköpostiviestin osoitteeseen gdpr@nordicwelfare.org.

Pohjoismainen hyvinvointikeskus sitoutuu kunnioittamaan ja suojaamaan henkilötietojasi ja yksityisyyttäsi voimassa olevan lainsäädännön, alan toimintasääntöjen ja muiden asiaankuuluvien sääntöjen mukaisesti. Emme koskaan luovuta henkilötietojasi kolmansille osapuolille ilman suostumustasi.

Lue koko yksityisyys- ja henkilötietopolitiikka.

OLEN YMMÄRTÄNYT