Vilka digitala och tekniska lösningar finns?
I kunskapssammanställningen presenteras exempel på teknik och digitala lösningar som har potential att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Författarna menar att sker utveckling inom en rad olika teknikområden där det går att se en tydlig potential i att tekniken skulle kunna användas av personer med funktionsnedsättning på en arbetsplats. I regel är tekniken inte utvecklad specifikt för arbetslivet.
Artificiell Intelligens, AI
Med AI menas att tekniska lösningar kan likna människors intelligens och främst kognitiva funktioner som att lära sig av tidigare erfarenheter, generalisera, planera, förstå naturligt språk, lösa problem etcetera. Det finns exempel på att AI-teknik börjar finna sin väg in i hjälpmedel. Ofta presenteras dessa hjälpmedel i generella termer och är därför inte specifikt kopplade till arbete. AI används här och i andra produkter och tjänster som en teknik som möjliggör en förbättring av hjälpmedlens prestanda och kapacitet. Exempel på lösningar är en smart käpp som kan känna igen föremål för synskadade och varna för hinder på vägen, eller smarta glasögon som kombinerar olika tekniker och känna igen föremål eller ansikten.
Appar
En app är ett program för en specifik tillämpning som är avsedd att ladda ner i smarta telefoner och surfplattor. Det har blivit allt vanligare med appar som fungerar som hjälpmedel, särskilt inom det kognitiva området. Med en app kan en smart telefon bli ett avancerat hjälpmedel. En utmaning är att det är svårt för yrkesgrupper som arbetsterapeuter att hålla sig uppdaterade om vilka appar som finns och som potentiellt skulle kunna lösa ett problem för en viss individ. Många är kortlivade och blir inte uppdaterade. Ett annat problem är att det finns bristande information om hur de fungerar liksom träning och support. Med några få undantag saknas systematisk och uppdaterad sammanställning av appar att tillgå. Ett annan utmaning är att apparna inte alltid finns att tillgå på de nordiska språken, utan då främst på engelska.
Exoskelett
Exoskelett kan förenklat beskrivas som ett yttre konstgjort skelett försett med teknik och som ökar människans förmåga i någon form av aktivitet. Exoskelett kan vara såväl hårt som mjukt, beroende på teknik. Ett exoskelett kan till exempel ge ökad greppstyrka till en person som har nedsatt styrka i handen. Vanligast idag är dock att exoskelett marknadsförs som en lösning för att förebygga skador av arbetet snarare än att underlätta för personer som redan har funktionsnedsättningar.
Foto: iStock
Styrning av proteser
Protes är en konstgjord ersättning för förlorad eller skadad del av kroppen. Tekniker har utvecklat för att med tanken få kontroll över exempelvis en armprotes. Teknikområdet kallas ibland Human Machine Fusion och används i det här sammanhanget för att kombinera en rad tekniker i syfte att kompensera förlorade kroppsfunktioner.
Förstärkta och konstgjorda verkligheter
Extended Reality (XR), Augmented Reality (AR) och Virtual Reality (VR) är exempel på tekniker som på olika sätt mixar verklighet med digitala gränssnitt där resultatet kan beskrivas som en utökad verklighet. Det finns exempel på forskning där man undersökt möjligheten att med hjälp av teknik skapa mer tillgängliga produktionsmiljöer i industriella miljöer med hjälp av lösningar som rörelsesensorer, system för rörelseigenkänning och tekniker för att projicera instruktioner direkt på objekt. Virtual reality kan användas som verktyg för träning inför till exempel inför anställningsintervju eller att besöka olika miljöer, som arbetsplatser.
Haptiska gränssnitt
Haptiska gränssnitt handlar om göra det möjligt för användare att känna på, röra och kontrollera virtuella objekt så att det känns som att man hanterar fysiska objekt. Ett exempel på utvecklad teknik är att läsa punktskrift i luften med hjälp av ett haptiskt gränssnitt.
Interna administrativa system
Interna administrativa system är sådana som används på nästan alla arbetsplatser för att hålla den egna organisationen igång. De vanligaste kontorsprogrammen för ordbehandling och kalkylering har ofta hög tillgänglighet medan interna administrativa system ofta har stora brister i tillgängligheten. Det finns en utveckling mot att funktioner och data är lagrade i molnbaserade lösningar istället för lokalt på en dator eller server. Sådana lösningar erbjuder exempelvis möjligheter för personer med funktionsnedsättning att lagra användarprofiler eller information i molnet. På det sättet skulle de inte behöva anpassa och ställas in hur varje enskild tjänst eller applikation ska fungera. Det finns dock en del hinder för det som har att göra med lagstiftning, och hantering av känsliga uppgifter.
Robotar och robotteknik
Robotar har sedan länge setts som ett framtida hjälpmedel men har kanske mest utforskats som ett hjälpmedel i hemmet och på senare tid som ett hjälpmedel i skolan eller som ett hjälpmedel vid utövande av kultur. Robotteknik i ett hjälpmedelssammanhang är ofta kopplad till utveckling av proteser att fästa på den mänskliga kroppen, att bära utanpå kroppen eller till fristående hjälpmedel som används för att lyfta eller flytta föremål.
Robotar har sedan länge setts som ett framtida hjälpmedel men har kanske mest utforskats som ett hjälpmedel i hemmet och på senare tid som ett hjälpmedel i skolan eller som ett hjälpmedel vid utövande av kultur.
Samarbetsteknologi
Ett teknikområde som hamnat starkt i fokus under Covid-19-pandemin är digitala system för samarbete och samskapande. Den vanligaste formen av sådan teknik är videomöten. Det är en teknik som funnits länge men fått kraftigt uppsving under pandemin. Det har funnits tillgänglighetsproblem i de lösningar som finns på marknaden, vilket har skapat problem för många med funktionsnedsättning. Samtidigt utvecklas videokonferenssystemen snabbt i takt med den dramatiskt ökade användningen. Fungerande samarbetsteknologier är en viktig förutsättning för arbete på distans vilket är en möjlighet som länge har efterfrågats av personer med funktionsnedsättning.
Språkteknologi
Språkteknologi omfattar olika lösningar för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, till exempel genom att omvandla tal till text eller att göra automatiska förkortningar av innehåll. Det kan vara till stor hjälp för grupper som personer med hörselnedsättning eller dyslexi. Mycket av utvecklingen på detta område sker med engelska som grund. En gemensam problematik för de nordiska länderna är att våra språk är små, sett ur ett globalt perspektiv. Det finns dock exempel att länder har betalat de internationella programföretagen att ta fram versioner för sitt nationella språk.
Uppläsning av text – teknik för konvertering av text till tal
Det finns en rad olika tekniska lösningar för att omvandla text till tal. Denna teknik är ett exempel på hur teknik som förr bara fanns via specialutvecklade hjälpmedel nu också finns som inbäddade funktioner i andra applikationer, direkt på webbsidor eller som en komponent i ett operativsystem.
Tal till text
På senare år har möjligheten ökat att tala in tal som omvandlas till text. Det har tidigare funnits vissa specialprogramvaror som krävt relativt omfattande insatser där användaren tränar programvaran att förstå den egna rösten. Nyare lösningar använder AI och bygger på analys av stora mängder tal.
Kroppsnära teknik
Ett relativt nytt forskningsområde är kroppsnära teknik, wearables där sensorer kan bäras på eller nära kroppen. Ett exempel är smart smarta textilier och sensorer som används för att stödja dövblinda i kommunikation.
I kunskapssammanställningen och i exempelsamling som Nordens välfärdscenter har tagit fram finns flera exempel på digitala och tekniska lösningar som kan bidra till ökad inkludering i arbetslivet.
Viktiga slutsatser
- I stort sett alla arbeten idag har inslag av tekniska och digitala lösningar. Den generella utvecklingen på detta område har skett snabbt och kraven på teknisk och digital kompetens har höjts. Den digitala kompetensen i befolkningen gått upp vilket även skett för personer med funktionsnedsättning, men inte i motsvarande grad. Digitaliseringen i sig räcker inte för att utjämna den ojämlika situationen i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen.
- Det finns omfattande utveckling av teknik med potential att underlätta arbete för personer med funktionsnedsättningar. Det saknas dock satsningar på forskning och utveckling jämfört med ett område som välfärdsteknik. Lösningar som är utvecklade för andra ändamål som för hemmiljö skulle kunna appliceras även i arbetslivet.
- Många lösningar som utvecklas som prototyper blir inte kommersialiserade eftersom det saknas finansiering eller uppköpare. Hjälpmedelssystemen med sortiment är konserverande och motverka att nya innovativa lösningar tas in.
- Det saknas sammanhållna program eller satsningar i de nordiska länderna för att göra en övergripande analys på vilket sätt teknologi kan bidra till ökad inkludering i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning