Unga och digitala medier: För mycket fokus på skydd – för lite på möjlighet att påverka

Diskussionerna tog avstamp i preliminära resultat från två kommande rapporter från Nordens välfärdscenter, som lanseras den 2 december. Forskarna bakom rapporterna menar att barn och unga behöver ses som demokratiska aktörer, inte bara som personer som behöver skyddas i digitala miljöer.

–  Barn har rätt till skydd men de har också rätt att bli hörda. Rätten till skydd måste balanseras mot rätten till deltagande och yttrandefrihet, särskilt när det gäller frågor som påverkar barn och unga, sa Niamh Ní Bhroin, forskare och medförfattare till en av rapporterna, i sin presentation vid ett seminarium i Arendal.

Åldersgränser bara en del av lösningen

För ett par veckor sedan presenterade EU planer på att förbjuda sociala medieplattformar att rikta sig till barn under 13 år och begränsa tillgången till sociala medier för unga under 15 år. Lagförslaget innehåller också krav på att alla digitala tjänster skall bygga in säkerhet i sina standardinställningar. De experter som deltog i panelsamtalet i Arendal efterlyser starkare reglering och menar att åldersgränser kan vara en del av, men inte hela, lösningen. Åldersgränser löser inte de grundläggande problemen med algoritmer och manipulerande design.

Samtalet vid SuomiAreena handlade bland annat om att förebygga digitala risker, betydelsen av mediekompetens samt hur ungas egna röster kan inkluderas i arbetet med att bygga en tryggare digital demokrati. Även där diskuterades åldersgränser. Aarre Okkonen, studerande, som medverkade i samtalet, var inne på samma linje och betonade att sociala medier bidrar just socialt.

–  Att bara förbjuda mobiltelefoner för alla 15–16-åringar kommer inte att lösa någonting. Det kommer fortfarande att finnas olika former av socialt utanförskap och liknande problem som alltid har existerat. Sociala medier har faktiskt bidragit positivt genom att erbjuda en plats där unga människor har kunnat umgås och skapa sociala kontakter, sa Aarre Okkonen.

Digital kompetens och tydlig reglering

Digital demokrati handlar både om att ha tillgång till information och innehåll och också att själv kunna skapa och dela digitalt innehåll både med andra unga, vuxna och till exempel myndigheter. Unga ska inte bara höras, de ska också ha möjlighet att påverka politiska beslut. Men de måste också få kunskap och digital kompetens. En av de medverkande i samtalet i Arendalsuka var Marie Velsand, direktör vid Medietilssynet.

–  Jag instämmer med slutsatsen som presenterades här idag, att digital kompetens måste kombineras med tydlig reglering. Det är kanske vår viktigaste poäng i debatten: det är inte antingen eller, det är både och, sa Mari Velsand.

Det är inte antingen eller, det är både och.

I samtalet vid SuomiAreena medverkade forskaren Sirkku Kotilainen från Tammerfors universitet, som leder forskargruppen bakom de kommande rapporterna. En av rapporterna bygger på konsultationer med unga. Respondenterna i rapporten menar att ansvaret för att hantera risker de möter online i för stor utsträckning ligger på den enskilda individen.

–  Studien visar att ansvaret för digitala risker ofta läggs på barnen själva och deras familjer, trots att plattformarna styrs av kommersiella intressen och algoritmer som de inte kan påverka, sa Sirkku Kotilainen.

En central fråga som återkommer bland både forskare, andra experter och unga själva är plattformarnas ansvar och att det behövs en kombination av mjuka och hårda styrmedel. Detta diskuterades även i samtalet på Folkemødet och fick stöd av Dansk Ungdoms Fællesråd (DUF).

– Det är viktigt att unga får ökade kunskaper om digitala medier, hur algoritmer fungerar och om källkritik, men det behövs också olika typer av restriktioner både för plattformarna och användarna, säger Nicolas Fromsejer, DUF.

Kunskap behövs om hur digitalt deltagande kan stärkas

Gitte Stald från IT-universitetet i Köpenhamn, dansk representant i projektet, medverkade också i samtalet vid Folkemødet i Danmark. I samtalet med representanter från forskning, e-sport, civilsamhälle och tech framkom att det är just genom de sätt som ungdomar redan engagerar sig idag som demokratin behöver utmanas och utvecklas.

– Barn och unga behöver förstå att det de gör idag i vardagen, i fotbollsföreningen och i skolan till exempel, är politik och demokratiska processer. Vi behöver hitta nya sätt att tala om vad debatt, politik och demokrati innebär idag och sätta ord på och utveckla de digitala möjligheterna för deltagande, sa Gitte Stald.

Målet med projektet som Nordens välfärdscenter genomför på uppdrag av Nordiska ministerrådet är att ta fram gemensamma nordiska rekommendationer för tryggare digital demokrati för barn och unga. De nordiska rekommendationerna kommer att presenteras till våren.

–  Unga och digitala medier är ett område som lämpar sig väldigt bra för nordiskt samarbete. Vi kanske för diskussionen i de nordiska länderna med lite olika perspektiv. Vi kanske väljer olika lösningar samtidigt som vi har samhällen som visar på stora likheter. Det ger en väldigt bra grund för både djupare analyser och policyutveckling, sa Samuel Engblom i Arendal.

Digitala medier togs även upp i ett samtal om unga, tillit och demokrati som Nordiska ministerrådet arrangerade under Almedalsveckan. Samtalet sändes även på SVT Forum, se sändningen här (på svenska).

Videomaterial

Inspelning av seminariet på SuomiAreena på mtv.fi (på finska)

Inspelning från Arendalsuka (på skandinaviska språk)

Toppbild: Sommarens första samtal om tryggare digital demokrati ägde rum på Folkemødet på Bornholm den 13 juni. På bilden syns Sofie Østergaard (moderator), Gitte Stald, ITU, Oluf Valdemar Nielsen, E-sport Danmark, Nermeen Louizi Ghoniem, Hello Ada och Nicolas Ditlev Fromsejer, DUF.