Social status kan påverka risken för alkoholrelaterat våld
Denna studie tyder på att alkoholrelaterat våld inte bara beror på dryckesmönster, utan också är beroende på social tillhörighet. Lågutbildade och ogifta löper större risk för att uppleva alkoholrelaterat våld, vilket ifrågasätter tidigare forskning som visat att förekomsten av våld fördelar sig lika över olika sociala samhällsgrupper.
Finland: Våld och gambling – finns det en koppling?
Risken för våldsamt beteende bland unga ökar i samma takt som spelande ökar, visar denna finska studie. Gambling ännu är relativt vanligt bland minderåriga: var femte 14-åring spelar minst en gång i månaden, trots att åldersgränsen är 18 år. Forskarna säger att våld måste tas upp i det preventiva arbetet med unga som spelar.
Mätverktyg för att mäta alkoholprevention på lokal nivå
Svensk alkoholprevention styrs allt mer på lokal nivå, men det finns lite kunskap om hur kommunernas verksamhet har förändrats över tid. Mätverktyget som presenteras i denna artikel visar att preventionsarbetet har ökat generellt i kommunerna mellan åren 2006 och 2010.
10 år av substitutionsbehandling i Norge – hur har det gått för de i behandling
Denna studie har studerat en grupp personer med bland annat heroinmissbruk, för att se skillnader mellan dem som fått substitutionsbehandling (LAR) och dem som fått annan behandling. Bruk av heroin och kriminalitet minskade ordentligt i båda grupper, men bruk av benzodiazepiner hade inte minskat bland LAR-patienterna trots att det hade halverats bland de övriga. Av de som intervjuades 1998 hade 15 procent avlidit 2009.
”Dynamisk kontroll” viktigt i missbruksbehandling i norska fängelser
I denna studie beskrivs missbruksbehandlingen i norska fängelser som human med fokus på rehabilitering. Personalen beskriver en positiv och avslappnad atmosfär, med lite fokus på kontroll och nära kontakt till fången.
Skapandet av ”Addictology” bakom järnridån
Hur formades beroendevetenskapen i kommunismens Tjeckoslovakien. Denna artikel beskriver hur praktiker bakom järnridån fick definiera beroende utan allt för stort inflytande från väst, för att inte stämplas som illojala staten. Detta banade väg för det vetenskapliga ämnet ”Addictology”, som man nu kan studera på kandidat-, magister- och doktorandnivå.
