Gå till innehållet

Suomi | Finland

Maaraportti: Suomi

Korona tuli Suomeen vuonna 2020. Tauti tarttui helposti ihmisestä toiseen. Monet ihmiset sairastuivat koronaan Suomessa ja muualla maailmassa.

Miten lapset otettiin huomioon korona-aikana?

Korona vaikutti paljon suomalaisten lasten elämään. Keväällä 2020 koulut siirtyivät lähes kahdeksi kuukaudeksi etäopetukseen ja monet harrastuspaikat sulkeutuivat. Perheet viettivät paljon aikaa kotona. Kavereita, sukulaisia ja muita läheisiä ei saanut tavata, jotta korona ei tarttuisi ja leviäisi.
Joidenkin lasten elämä muuttui vaikeammaksi korona-aikana. Jotkut lapset taas tykkäsivät siitä, että he pystyivät olemaan enemmän oman perheensä kanssa.
Aikuisten tehtävänä on selvittää lasten näkemyksiä aina, kun tehdään päätöksiä, jotka koskevat lapsia. Näin olisi pitänyt tehdä myös korona-aikana. Tiedetään, että lasten näkemyksiä ei kuitenkaan selvitetty. Aikuiset tekivät lapsia koskevia päätöksiä, koska heillä oli kiire päättää asioista. Lasten näkemyksiä ei ehditty selvittää.
​
On tärkeää, että lapset saavat tietoa heitä koskevista asioista. Lapsille olisi pitänyt antaa enemmän tietoa myös korona-aikana. Varsinkaan pienet tai vammaiset lapset eivät saaneet riittävästi tietoa. Lapsille järjestettiin kaksi tiedotustilaisuutta, joissa kerrottiin koronasta televisiossa ja YouTubessa. Kaikki lapset eivät kuitenkaan saaneet riittävästi tietoa.

Miten lasten näkemyksiä selvitettiin korona-aikana?

Korona-aikana aikuiset oppivat uusia keinoja selvittää lasten näkemyksiä. Aikuiset tekivät lapsille verkkokyselyn, jossa selvitettiin lasten näkemyksiä koulusta. Kyselyyn vastasi yli 58 000 oppilasta. Toisessa kyselyssä aikuiset kysyivät lapsilta siitä, mihin Suomen valtion pitäisi käyttää rahaa. Tähän kyselyyn vastasi melkein 7000 lasta.
Lapsiasiavaltuutettu on viranomainen, jonka tehtävänä on selvittää lasten näkemyksiä. Lapsiasiavaltuutettu ja hänen toimistossaan työskentelevät aikuiset tapaavat joka vuosi monia lasten ryhmiä eri puolilla Suomea. Tapaamisissa jutellaan lapsille tärkeistä asioista. He tapasivat lapsia myös korona-aikana.
Lapsiasiavaltuutetun toimiston työntekijät tekevät tutkimuksia, joissa selvitetään lasten näkemyksiä eri asioista. Korona-aikana tehtiin tutkimus, jossa kolmasluokkalaiset lapset piirsivät, maalasivat ja kirjoittivat kokemuksiaan koronasta. Lapsiasiavaltuutetun toimiston työntekijät tekivät myös Lapsibarometri-tutkimuksen, jossa kysyttiin puhelimessa kysymyksiä 6–7-vuotiailta lapsilta. Lapsibarometrissa selvitettiin lasten näkemyksiä turvallisuudesta.

Mitä aikuiset oppivat korona-ajasta?

Korona-ajasta aikuiset oppivat, että on tärkeää selvittää lasten näkemyksiä, kun tehdään heitä koskevia päätöksiä. Lasten näkemyksiä pitää selvittää jo ennen kuin tehdään lasten elämää koskevia päätöksiä. Ei riitä, että aikuiset vain sanovat, että lasten näkemyksiä pitää selvittää ja kuunnella. Niin pitää myös oikeasti tehdä. Jos lasten näkemyksiä ei selvitetä ja kuunnella, lasten hyvinvointi ja oppiminen voi heikentyä.
On hyvä, että nyt tärkeisiin papereihin, kuten Suomen valtion työntekijöiden ohjeisiin, on kirjoitettu, miten lasten näkemyksiä voi selvittää. Lasten näkemyksiä voi selvittää monella tavalla. Suomessa on tehty esimerkiksi Digiraati-niminen verkkosivu, jossa lapset voivat keskustella erilaisista asioista. Aikuiset voivat käydä siellä lukemassa, mitä lapset ajattelevat eri asioista.
On tärkeää, että etukäteen valmistaudutaan sitä varten, että tulevaisuudessa voisi tulla uusia tauteja tai muita poikkeustilanteita. Poikkeustilanne on harvinainen tilanne. Lapsiasiavaltuutettu on sanonut, että lapset pitää ottaa huomioon, kun valmistaudutaan poikkeustilanteisiin. Aikuisten pitää suunnitella etukäteen, miten lapsille annetaan tietoa ja miten heidän näkemyksiään selvitetään, kun on poikkeustilanne. Mahdollisimman monen lapsen pitää saada kertoa omia näkemyksiään. Lapsille pitää myös kertoa poikkeustilanteissakin, miksi aikuiset tekevät sellaisia päätöksiä kuin tekevät.

Mitä aikuisten pitäisi tehdä?

YK:n lapsen oikeuksien komiteassa on ryhmä ihmisiä, jotka tietävät paljon lapsen oikeuksista. Tämä komitea kertoo valtioille, mitä niiden pitää tehdä, jotta lasten asiat olisivat mahdollisimman hyvin. Komitea on kertonut, että Suomen pitää muuttaa lakia niin, että aikuiset selvittävät lasten näkemyksiä ja ottavat ne huomioon päätöksiä tehdessään.

Suomen lapsiasiavaltuutettu suosittelee näitä asioita:

  • Lasten näkemykset selvitetään aina, kun tehdään lapsia koskevia päätöksiä. Lapsille kerrotaan, millainen päätös tehtiin ja miksi.
  • Lapset otetaan huomioon, kun valmistaudutaan tulevaisuuden poikkeustilanteisiin. Suunnitellaan, miten lapsille annetaan tietoa poikkeustilanteissa.
  • Aikuiset huomaavat, että jokainen lapsi on omanlaisensa. Kaikki lapset ovat erilaisia ja se pitää ottaa huomioon, kun tulee poikkeustilanteita.
  • Aikuiset Pohjoismaissa suunnittelevat ja tekevät asioita yhdessä. Silloin he voivat oppia asioita toisiltaan.
​

Landsrapport: Finland

Coronan kom till Finland 2020. Sjukdomen smittade lätt från en människa till en annan. Många människor insjuknade i corona i Finland och på andra håll i världen.

Hur togs barnen i beaktande under coronatiden?

Coronan påverkade mycket de finländska barnens liv. Våren 2020 övergick skolorna till distansundervisning för nästan två månader och många hobbyplatser stängde. Familjerna tillbringade mycket tid hemma. Man fick inte träffa kompisar, släktingar eller andra närstående så att coronan inte skulle smitta och sprida sig.
För en del barn blev livet svårare under coronatiden. Vissa barn tyckte däremot om att kunna vara med sin egen familj mer.
​
Map Finland
De vuxnas uppgift är att alltid ta reda på barnens åsikter när man fattar beslut som gäller barn. Så borde man också ha gjort under coronatiden. Man är medveten om att man ändå inte tog reda på barnens åsikter. De vuxna fattade beslut som gällde barnen eftersom de hade bråttom att fatta beslut. Man hann inte ta reda på barnens åsikter.
Det är viktigt att barnen får information om sådant som gäller dem. Barnen borde ha fått mer information också under coronatiden. Speciellt små barn och barn med funktionsnedsättning fick inte tillräckligt med information. För barnen ordnades två informationsmöten där man berättade om coronaviruset på tv och YouTube. Alla barn fick ändå inte tillräckligt med information.

Hur tog man reda på barnens åsikter under coronatiden?

Under coronatiden lärde de vuxna sig nya sätt att ta reda på barnens åsikter. De vuxna gjorde en webbenkät för barnen där man tog reda på barnens åsikter om skolan. Över 58 000 elever svarade på enkäten. I den andra enkäten frågade de vuxna av barnen vad finska staten borde använda pengar till. Nästan 7 000 barn svarade på den här enkäten.
Barnombudsmannen är en myndighet som har till uppgift att ta reda på barnens åsikter. Barnombudsmannen och de vuxna som arbetar på ombudsmannens byrå träffar varje år många grupper med barn på olika håll i Finland. Under mötena diskuterar man sådant som är viktigt för barnen. De träffade barn även under coronatiden.
De anställda vid barnombudsmannens byrå gör undersökningar där man tar reda på barnens åsikter om olika saker. Under coronatiden gjordes en undersökning där barn i årskurs tre ritade, målade och skrev om sina erfarenheter av coronan. De anställda vid barnombudsmannens byrå gjorde också Barnbarometern-undersökningen, där man per telefon ställde frågor till 6- och 7-åriga barn. I Barnbarometern tog man reda på barnens synpunkter på säkerheten.

Vad lärde de vuxna sig om coronatiden?

De vuxna lärde sig om coronatiden att det är viktigt att ta reda på barnens åsikter när man fattar beslut som gäller dem. Man ska ta reda på barnens åsikter redan före beslut som gäller barnens liv fattas. Det räcker inte att de vuxna bara säger att man måste ta reda på och lyssna på barnens åsikter. Man måste också göra det på riktigt. Om man inte tar reda på och lyssnar på barnens åsikter kan barnens välbefinnande och lärande försvagas.
Det är bra att man nu har skrivit i viktiga papper, som anvisningarna för finska statens arbetstagare, om hur barnens åsikter kan utredas. Man kan ta reda på barnens åsikter på många sätt. I Finland har man till exempel skapat en webbsida som heter Digiraati (digiraati.fi/?lang=sv), där barnen kan diskutera olika saker. De vuxna kan gå dit och läsa vad barnen tänker om olika saker.
Det är viktigt att man förbereder sig på förhand för att det i framtiden kan uppkomma nya sjukdomar eller andra undantagssituationer. En undantagssituation är sällsynt. Barnombudsmannen har sagt att barnen ska tas i beaktande när man förbereder sig för undantagssituationer. De vuxna ska på förhand planera hur barnen ska få information och hur man tar reda på deras åsikter när det uppstår en undantagssituation. Så många barn som möjligt måste få berätta om sina egna åsikter. Man måste också berätta för barnen även i undantagssituationer varför de vuxna fattar sådana beslut som de fattar.

Vad borde vuxna göra?

I FN:s kommitté för barnets rättigheter finns en grupp människor som kan mycket om barnets rättigheter. Den här kommittén berättar för staterna vad de måste göra för att barnens angelägenheter ska vara så bra som möjligt. Kommittén har berättat att Finland måste ändra lagen så att vuxna tar reda på barnens åsikter och beaktar dem när de fattar beslut.

Finlands barnombudsman rekommenderar följande:

  • Man tar reda på barnens åsikter alltid när man ska fatta beslut som gäller barn. Barnen får information om vilket beslut som fattades och varför.
  • Barnen tas i beaktande när man förbereder sig för framtida undantagssituationer. Man planerar hur barnen ska få information i undantagssituationer.
  • De vuxna märker att varje barn är unikt. Alla barn är olika och det ska tas i beaktande när det uppstår undantagssituationer.
  • Vuxna i Norden planerar och gör saker tillsammans. Då kan de lära sig av varandra.