Andersson, J., Blomdahl, F., & Bäck, J. (2021). Svenskarna och internet 2021. Stockholm: Internetstiftelsen.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods. Oxford: Oxford University Press.
Eskilstuna kommun. (2021). Vård- och omsorgsnämndens behov och prioriteringar 2022 med förslag till investeringar.
Huynh, D., Stjernberg, M., & Cuadrado, A. (2022). Active and Healthy Ageing: Heterogenous perspectives and Nordic indicators. Stockholm: Nordregio.
Ministry of Social Affairs and Health. (2020a). National Programme on Ageing 2030. For an age-competent Finland. Helsinki.
Ministry of Social Affairs and Health. (2020b). Quality recommendation to guarantee a good quality of life and improved services for older persons 2020-2023. The Aim is an Age-friendly Finland. Helsinki.
OECD. (2019). Health at a Glance 2019: OECD Indicators. Paris: OECD Publishing.
OECD. (2019). Pensions at a Glance 2019: OECD and G20 Indicators. Paris: OECD Publishing.
Sánchez Gassen, N., & Heleniak, T. (2019). The Nordic population in 2040. Analysis of past and future demographich trends. Stockholm: Nordregio.
Socialstyrelsen. (2021). E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021. Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården.
UNECE. (2019a). 2018 Active Ageing Index. Analytical Report. Geneva: UNECE.
Velferðarsvið Reykjavíkurborgar. (2018). Stefna Reykjavíkurborgar í málefnum eldri borgara 2018−2022.
Velferðarsvið Reykjavíkurborgar. (2021). Stefna Reykjavíkurborgar á sviði velferðartækni 2018-2022.
World Health Organization. (2018). Age-friendly environments in Europe: Indicators, monitoring and assessments. Denmark.
World Health Organization. (2020). Decade of Healthy Ageing: Baseline Report. Geneva.