Nordiska indikatorer ska stödja ett aktivt och hälsosamt åldrande

Utgångsläget för arbetet var en vilja att bättre förstå hur den äldre befolkningen mår. Rapporten Indicators for Active and Healthy Ageing in the Nordic Region fokuserar på hur data kan användas som underlag för att vi bättre ska förstå hur den äldre befolkningen mår över tid. Det är första gången den här typen av jämförande nordisk studie har gjorts.

– Vi har kartlagt vilka typer av indikatorer som finns och hur de kan användas för att stödja beslutsfattande, strategier och initiativ. Dessa ska i sin tur stödja den äldre befolkningens delaktighet i samhället, samt deras hälsa och fysiska aktivitet, förklarar Mats Stjernberg, forskare och en av författarna till rapporten.

Fokus i studien har legat på Norden och på att jämföra nationella indikatorer. Utmaningen i Norden är att data nog finns men det är svårt att jämföra uppgifterna länder emellan. Informationen kan i vissa fall också vara föråldrad eller bristfällig.

Vad betyder då indikatorer för aktivt och hälsosamt åldrande rent konkret?

– Med indikatorer kan vi mäta nuläget av hälsan och hur den varierar över tid. Det innebär att skapa förutsättningar för att hälsotillståndet är tillräckligt bra så att varje människa kan vara en aktiv och delaktig del av samhället och leva ett självständigt liv så länge som möjligt. Men förutsättningarna varierar mycket och påverkas av faktorer så som utbildningsgrad, inkomst och socioekonomisk bakgrund, sammanfattar Stjernberg.

Nordiskt samarbete över nationella gränser?

Studien visar att det i de nordiska länderna finns rätt få kommuner som använder sig av nationella indikatorer. Orsaken är att de indikatorer som finns i nuläget är svåra att tillämpa i det dagliga arbetet. Stjernberg ser ändå ett intresse i kommunerna.

– Kommunerna ser ett mervärde men det behövs mer harmoniserade indikatorer. I den nordiska jämförelsen kunde vi använda oss av internationella uppgifter. Men en enskild kommun på lokal nivå har inte nytta av uppgifter i sådan form och det är en stor utmaning.

Som en del av studien har forskarna skapat en lista på redan existerande gemensamma nordiska indikatorer. Studien ska förhoppningsvis bidra till att utveckla åldersvänliga städer, kommuner och samhällen. Ett nordiskt samarbete över de nationella gränserna skulle gynna de nordiska länderna.

– Vi hoppas att rapporten inspirerar och väcker diskussion så att städer och kommuner på sikt bättre kunde utnyttja den här typen av indikatorer. De nordiska länderna har liknande samhällen, system och traditioner men också liknande utmaningar. Därför finns det goda förutsättningar att hitta gemensamma nämnare, konstaterar Stjernberg.

Äldre är ingen homogen grupp

Det finns ett behov av en mer nyanserad och djupare förståelse för olika grupper av äldre vuxna. Stjernberg påminner om att äldre över 65 år inte är en homogen grupp utan att de individuella skillnaderna är stora.

– Indikatorer som möjliggör en nyanserad analys av situationer skapar bättre riktlinjer och hållbara och inkluderande samhällen för alla, oavsett till exempel bakgrund, kön, ålder eller sexuell läggning.

Rapporten lyfter fram konkreta rekommendationer som ska bidra till att skapa evidensbaserade riktlinjer. Samarbete, bakgrundsanalys och statistik är viktigt, men det är inte allt.

– Vi behöver ta fram också mer subjektiva indikatorer. Med hjälp av till exempel enkäter kan vi fånga de äldres egna perspektiv och hur de själva ser på frågorna. Kvantitativa uppgifter är en sak men allt kan inte mätas med exakta siffror och statistik, påminner Stjernberg.