Tidsskriften NAD

Hur allmänt är samtidigt bruk av olika beroendeframkallande medel bland svenska alkoholbrukare och i vilken utsträckning ökar det här risken för alkoholproblem? En stor andel av den svenska populationen har ökad risk som en följd bruk av både alkohol och andra beroendeframkallande medel.

Självrapporterade skador från andras bruk av alkohol, cigaretter och droger

Även om det är känt att rusmedelsbruk även skadar andra än användaren, är det inte speciellt klart vilka rusmedel folk upplever mest skador av, vilka offren är och vilka gärningsmännen är. På nationell nivå går andrahandsskadorna hand i hand med hur mycket de olika rusmedlen konsumeras i Norge. Närståendes bruk orsakar mer skador än främlingars.

Riskfyllt drickande bland svenska studerande

Forskarna besökte åtta fester vid fyra universitet i Sverige. 91% hade druckit före de kom till festen och i genomsnitt blåste dessa 0,086% i alkometern. 86% av kvinnorna och 87% av männen rapporterade farligt högt alkoholbruk.

Hälsokliniker en viktig arena för preventivt arbete

Rusmedelsbruk och riskfyllt sexuellt beteende bland svenska ungdomar som besökte hälsokliniker undersöktes i Stockholm. Riskfyllt sexuellt beteende var vanligare bland ungdomar med riskfylld alkoholkonsumtion.

Läkare borde bedöma patienters körförmåga bättre

Skyldigheten att utvärdera körförmågan för personer med tungt alkoholbruk försummas ofta, förutom i fall där man handskas med skador och symptom som är tydligt relaterade till missbruk av alkohol. Läkare borde spela en större roll i övervakningen av trafiksäkerheten.

NAD 4/2019 (Augusti)

Var är det nu? 27 år senare

Hur gick det för Svenskar som fick vård för missbruksproblem på 1980-talet? Registerstudien tittar på social exklusion i termer av kriminalitet, missbruksproblem och inkludering i arbetslivet.

Hur rapporterar media om våta åldrevårdsanstalter?

Artikeln undersöker mediarapportering av så kallade ”våta” äldrevårdsanstalter i Sverige, det vill säga ställen som erbjuder vård till äldre med långvariga alkoholproblem, men där alkoholkonsumtion är tillåtet. Dessa innefattar en brytning med den etablerade politiska utgångspunkten gällande alkohol och vård, där abstinens är målet.

Flirt och alkoholbruk bland unga i Danmark

Artikeln undersöker de könade aspekterna av flirtande som en grundläggande del av unga danskars kvällar ute på barer och nattklubbar. Både gällande queer och heterosexuell flirt bedömer ungdomarna att det finns större risker relaterat till stigmatisering än till hälsa.

Gästen har aldrig rätt

Studier av bartenders fokuserar ofta på överkonsumtion och på roller i utskänkningsställen med mycket våld och oröra. Den här artikeln studerar bartenderkulturen på innekrogar i centrala Oslo och frågar vilka aktiviteter de själva betonar som viktigt och utmärkande för yrket.

Kriget mot välgjord forskning

Bokrecension av Jay Levys verk The war on people who use drugs: The harms of Sweden’s aim for a drug-free society. En ingående diskussion kring bokens ideologiska bias, dess empiriska och metodologiska glapp, och brist på relevant forskningskontext.

NAD 3/2019 (Juni)

Barn har väldigt begränsade informella stödnätverk

Känner barn som växer upp med droganvändande föräldrar att de kan berätta om sin situation och få stöd av samhället? Socialarbetare tenderar att fokusera på den vuxna missbrukaren snarare än på det utsatta barnet.

Barn till föräldrar med missbruksproblem tar själva en föräldraroll

Vilka konsekvenser har det att växa upp med föräldrar med missbruksproblem och hur påverkar det här det egna föräldraskapet? Som barn tog de hand om sina syskon och föräldrar, medan de som föräldrar upplevde en hög grad av otillräcklighet och stress.

In i det okända

I övergången från missbrukbruk till ett drogfritt liv kan professionella överbrygga steget in i det okända. Att lämna behandling kan kännas konstigt i och med att det inte längre finns någon given förståelse för hur man ska förhålla sig till en värld där droganvändning inte längre är samlingspunkten för tillvaron.

Norska erfarenheter av substitutionsvård

I många länder ledde introduktionen av buprenorfin till en upplevd normalisering av subsitutionsvården, men i Norge skedde nästan det motsatta. Patienter kände misstro, och att de inte blev hörda, då de tvingades byta medicin.

Nordiska standarder för vård av opioidproblem

Integreing av vård och skadereduktionsprogram har lett till att vården av opioidproblem förbättrats i Norden. Det finns stor variation i vårdstandarden och tillvägagångssätten i Norden.

NAD 2/2019 (April)

Temanummer om spelreglering i Norden

Totalkonsumtionsmodellen och spelproblem

Det totala omfånget av penningspel i ett samhälle är en indikator på hur många som har spelproblem. Förebyggande åtgärder som lyckas minska spelande kommer sannolikt också att minska förekomsten av spelproblem.

Nationell spelreglering och EU-lagstiftning

Medlemsstater har reagerat på EU-domstolens beslut om spelreglering på olika sätt, även om den lagstiftning som tillämpas av Europeiska unionen och den rättspraxis som bygger på den är gemensam för alla medlemmar stater.

Spelbolagens syn på ansvar och spelproblem

Från och med 2019 har utlandsbaserade företag möjlighet att ansöka om licens för att erbjuda onlinespel om pengar i Sverige. Samtidigt ökar bolagens ansvar för att förhindra överdrivet spelande hos sina kunder. Hur ser företagen på kopplingen mellan problemspelande och spelansvar, och hur förberedda är de på de nya reglerna?

Spelares subjektiva tolkningar av Swelogs bedömningsinstrument

I befolkningsundersökningar om spelproblem påverkas självrapporterade uppgifter av vad personen känner och vill dela med sig av i stunden. Det är viktigt att ta hänsyn i tolkningen av resultat, att både under- och överrapportering av spelproblem kan förekomma.

Skolbetyg och spelbeteende

Ungdomar med låga skolbetyg spelar mera. Svag skolprestation förknippas ofta med lägre socioekonomisk status och olika hälsorisker, men också till senare spelbeteende och problemspel. Män med låga skolbetyg spelade oftast varje vecka och mer kasinospel och online poker, medan kvinnor som klarade sig sämre i skolan spelade oftare på internet och spelautomater.

NAD 1/2019 (Februari)

Nya bruksmönster i en föränderlig tobaksmarknad

Det finns inte mycket forskning i Norden om kombinerat bruk av cigaretter, snus och e-cigaretter. Den här studien visar att det bland unga i Norge förekommer kombinerat bruk av tobaksprodukter och e-cigaretter, och att den här typen av bruk associeras med psykosociala och sociodemografiska riskfaktorer.

Har drogbruk normaliserats bland svenska ungdomar?

Det antas ofta att drogbruk har normaliserats i västvärlden i och med ökade bruksmönster och spridningen av drogliberala föreställningar i olika slags ungdomspopulationer. Hur är det i Sverige där bruksprevalensen är låg och drogpolitiken utgår från nolltolerans?

Berusningsdrickande i Serbien

Vilka slags samband finns det mellan sociodemografiska faktorer, dryckespreferens och berusningsdrickande? Denna serbiska studie visade att berusningsdrickare är mer sannolikt män, singla, före detta eller nuvarande rökare, och konsumerar mer än en sorts alkohol.

Svenska studentkårers inställning till alkoholförebyggande arbete

93 procent av studentkårerna vill arbeta alkoholförebyggande. Men i praktiken har alkoholen fortsättningsvis en stor roll under olika evenemang. Majoriteten av svenska studentkårer rapporterar att alkohol kan vara ett problem bland universitetsstudenter och det verkar finnas en medvetenhet om riskerna med en hög alkoholkonsumtion.

Områden

Läs mer om vårt uppdrag

Våra internationella samarbeten