Genealogin utgår från dokumentation och lagtexter från 1600-talet till idag, gällande rusmedelsbruk och brukare, för att beskriva olika regleringsstrategier. Terminologin för att berättiga interventioner har blivit allt med medikaliserad, även om strategierna har varierat. I allmänhet har kontrollstrategierna som implementerats mellan 1700- och 1900-talet syftat till att skydda ekonomin, och att upprätthålla moralen och folkhälsan.
Sedan 1990-talet har upplevda problem med behandling på Hem för vård eller boende, i allt större utsträckning bemötts med åtgärder baserade på evidensbaserad praktik. Trots denna myndighetsinitierade satsning rapporteras problematiska förhållanden, både kopplade till behandlingsformen och till förhållningssättet. Behandlingsformen lider av bristande klientkontroll, otillräcklig myndighetskontroll, inadekvat bemanning och dåliga behandlingsresultat. Dessutom ger den uttryck för en väldigt begränsad syn på vad som är relevant evidens och kunskap.
Metodartikeln beskriver hur man kan använda bilder i kontexten sociala medier för att kvalitativt studera könade förståelser av berusningsdrickande bland unga vuxna. Studien visade att det är en värdefull strategi att använda sig av etablerade metoder inlindade i kontexter som är bekanta för ungdomar för att få en fullare förståelse av samtida samhällsfrågor.
Även om alkoholkonsumtionen bland finska 14–16-åringar har minskat dramatiskt har inte minskningen varit densamma för alla slags drycker. Bruket av öl, cider och starksprit har speglat den allmänna trenden, medan vindrickandet har minskat väldigt lite, och alkoläsk till och med ökat i popularitet.
Kerstin Stenius, mångårig chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs, NAD, blickar tillbaka på sin tid som chefredaktör och forskare.
