Tidsskriften NAD

Australien: Sociala nätverk påverkar kvinnors gamblingvanor

Kvinnor kan se gambling som ett sätt att umgås med andra, hantera stress och fly traumatiska händelser. Det här gäller både dem som anser sig spela för nöjes skull och dem som anser sig ha ett problem. Kvinnor med problem beskriver sig som ensamma och ångestfyllda.

Kvinnors gamblingvanor påverkas av politik, sociala och kulturella faktorer

Artikeln ger en insikt i hur finska kvinnor talar om och beskriver sina gamblingvanor. Kvinnorna lägger vikt vid hur deras sociala omgivning accepterar gambling. En del kvinnor beskriver hur de döljer effekterna av sina spelproblem utav rädsla för att förlora sin partner.

Svenska män och kvinnor har olika spelvanor

Män satsar pengar oftare på hästar och sport, medan kvinnor satsar på lotterier och bingo. Artikeln kategoriserar de tillfrågade personerna enligt hur ofta de spelar. Poker och vadslagning förekommer inte alls bland dem som spelar sällan. I gruppen som spelar mycket är bingo betydligt vanligare bland kvinnor, medan poker är vanligare bland män.
popNAD: Män och kvinnor spelar fortfarande olika

Gambling och risktagande bland finländare – hur förändras det över tid?

Artikeln bekräftar tidigare forskning om skillnader mellan mäns och kvinnors gamblingvanor, det vill säga att män oftare har spelproblem än kvinnor. Män i åldern 26-28 är dem som oftast både har gamblingproblem och riskfyllda alkoholvanor, medan motsvarande åldersgrupp för kvinnor är 18-21 år. Artikeln diskuterar också risktagande, som stiger med åren bland män och sjunker bland kvinnor då det kommer till alkoholvanor. Hur påverkar det gamblingvanor?

Gambling: Från ett samhällsproblem till ett individuellt beroende

Då svenska politiker debatterade spelproblem på 70-talet porträtterades det som ett tecken på andra problem i samhället. På 2010-talet har perspektivet förändrats och problemet anses bero på en individs beroende. Artikeln diskuterar betydelsen av begreppet medikalisering och hur det förändras över tid.
Läs på popNAD: När spelande blev en sjukdom

Gambling och gaming: Om att vara i zonen eller känna flödet

Att vara i ”zonen” – att känna sig som ett med en spelmaskin, så att man till och med inte äter eller går på toaletten – jämförs i denna kommentar med att uppleva ett ”flow” – att bli totalt hängiven ett spel, som till exempel schack eller videospel. De uppfattas olika trots att de båda ofta betyder isolering. Hur kommer det sig?

Ledaren: Folkhälsan ignoreras i förslag om monopolets avveckling

Lagförslaget om att avveckla det isländska alkoholmonopolet tar inte i beaktande folkhälsoriskerna utan drivs endast av handelsintressen, skriver Sveinbjörn Kristjánsson och Rafn M. Jónsson från Hälsodirektoratet på Island i numrets ledare.

Spirituelle opplevelser av hallusinogener

Såkalte «trips» på hallusinogene rusmidler forberedes nøye. Noen planlegger turen flere uker i forveien, og man er meget opptatt av å fremdyrke positive sinnstilstander i perioden frem mot turen. Petter Grahl Johnstad har intervjuet brukere, som generelt beskriver positive erfaringer av hallusinogener i en spirituell kontekst.

Estland: Nyktra accepteras inte på blöta fester

Denna studie analyserar webbforum där unga skriver om hur man kan hantera att vara nykter på fester. Generellt ger inläggen bilden av att alkohol är en naturlig del av att festa och att enskilda personers abstinens inte accepteras i festmiljöer. Samtidigt så anses det vara ett tecken på kontroll och självständighet om man på en del fester väljer att vara nykter. Studien föreslår att förebyggande arbete ska fokusera på att ändra attityden mot nyktra unga snarare än uppmärksamma skadliga effekter av alkohol.

Finland: Höjd åldersgräns på spelmaskiner minskar spelandet bland minderåriga

Andelen unga i åldern 12-16 år som har spelat på spelmaskiner under det senaste halvåret minskade drastiskt mellan åren 2011 och 2013: från 44 procent till 13 procent. Finland höjde åldersgränsen för spelmaskiner från 15 till 18 år för fem år sedan. Förutom åldersgränsen har tillgängligheten till maskiner inte minskat.

Finland: Barn till mammor med missbruk löper större risk för psykisk ohälsa

Barn till mödrar med missbruksproblem löper en större risk för att utveckla social eller psykisk ohälsa. Studien baserar sig på registerdata över alla som föddes i Finland 1997 och deras mödrar, närmare 58 000 till antalet. 1,4 procent av barnen hade mödrar med ett registrerat missbruksproblem.

Norge: Det sociala påverkar drickande även bland väldigt unga

Sociala faktorer påverkar alkoholvanorna bland unga i årskurs 7, det vill säga i en ålder då alkoholkonsumtionen ännu generellt är låg. De elever som beskriver att deras föräldrar vet vem de umgås med och var de spenderar sin tid rapporterar också drickande i mindre utsträckning. Elever med vänner som dricker tenderar också att själva dricka.

Irland: Inga tecken på en restriktioner trots problematisk alkoholkonsumtion

Det är svårt att säga hur den ekonomiska krisen har påverkat alkohol- och narkotikaområdet i Irland efter 2009. Alkoholkonsumtionen har påverkats av skatteändringar under senare år, men den minskade köpkraften i samband med krisen tycks inte ha haft en stor påverkan. Shane Butler och Ann Hope skriver att konsumtionsnivån av alkohol är problematiskt hög och att det inte tycks finnas politisk vilja att införa restriktioner.

Social status kan påverka risken för alkoholrelaterat våld

Denna studie tyder på att alkoholrelaterat våld inte bara beror på dryckesmönster, utan också är beroende på social tillhörighet. Lågutbildade och ogifta löper större risk för att uppleva alkoholrelaterat våld, vilket ifrågasätter tidigare forskning som visat att förekomsten av våld fördelar sig lika över olika sociala samhällsgrupper.

Finland: Våld och gambling – finns det en koppling?

Risken för våldsamt beteende bland unga ökar i samma takt som spelande ökar, visar denna finska studie. Gambling ännu är relativt vanligt bland minderåriga: var femte 14-åring spelar minst en gång i månaden, trots att åldersgränsen är 18 år. Forskarna säger att våld måste tas upp i det preventiva arbetet med unga som spelar.

Mätverktyg för att mäta alkoholprevention på lokal nivå

Svensk alkoholprevention styrs allt mer på lokal nivå, men det finns lite kunskap om hur kommunernas verksamhet har förändrats över tid. Mätverktyget som presenteras i denna artikel visar att preventionsarbetet har ökat generellt i kommunerna mellan åren 2006 och 2010.

10 år av substitutionsbehandling i Norge – hur har det gått för de i behandling

Denna studie har studerat en grupp personer med bland annat heroinmissbruk, för att se skillnader mellan dem som fått substitutionsbehandling (LAR) och dem som fått annan behandling. Bruk av heroin och kriminalitet minskade ordentligt i båda grupper, men bruk av benzodiazepiner hade inte minskat bland LAR-patienterna trots att det hade halverats bland de övriga. Av de som intervjuades 1998 hade 15 procent avlidit 2009.

”Dynamisk kontroll” viktigt i missbruksbehandling i norska fängelser

I denna studie beskrivs missbruksbehandlingen i norska fängelser som human med fokus på rehabilitering. Personalen beskriver en positiv och avslappnad atmosfär, med lite fokus på kontroll och nära kontakt till fången.

Skapandet av ”Addictology” bakom järnridån

Hur formades beroendevetenskapen i kommunismens Tjeckoslovakien. Denna artikel beskriver hur praktiker bakom järnridån fick definiera beroende utan allt för stort inflytande från väst, för att inte stämplas som illojala staten. Detta banade väg för det vetenskapliga ämnet ”Addictology”, som man nu kan studera på kandidat-, magister- och doktorandnivå.

Ledaren: Då forskningen blir nischad förloras helhetsbilden

Hur går det för ANDT-forskningens breda förankring då forskningen blir allt mer nischad och specialiserad? Matilda Hellman diskuterar förhållandet mellan grundforskning och tillämpad forskning och det kortsiktiga perspektivet i finansieringen.

Vad folkhälsoperspektivet inte tar i beaktande

Ole Rogeberg skriver att folkhälsoperspektivet inom narkotikapolitiken misslyckas med att ta i beaktande en del aspekter, som till exempel inverkan av den illegala handeln och de positiva effekterna som användare själva ser på sitt bruk. Han kopplar sina tankar till boken Drug policy and the public good av Thomas Babor.

Katmissbruk – ett kulturellt eller socialt problem?

Katmissbruk ses i Skandinavien som ett somaliskt problem, som kräver riktade insatser. Denna diskursanalys av rapporter från lokala projekt i Danmark, Norge och Sverige visar att sociala aspekter, som kön och klass, faller i skuggan av de så kallade kulturella faktorerna.

Hög tillit till myndigheters riskinformation bland svenskar

Fyra av fem svenskar litar på riskinformation som myndigheter ger om tobak, snus och alkohol, visar denna studie. Män misstror myndigheterna i större utsträckning än kvinnor.

Norge: Alkoholrelaterad sjukfrånvaro vanligare bland män och singlar

Att vara låginkomsttagare och inte ha barn är andra faktorer som ökar risken för alkoholrelaterad sjukfrånvaro bland unga. Däremot hittar denna studie inget samband mellan utbildningsnivå och sjukfrånvaro.

Sverige: Ungas fester flyttar inomhus

Denna artikel beskriver hur unga har flyttat festerna från parker och torg till det egna hemmet. Bakom dessa låsta dörrar förlorar vuxna insyn, men unga anser sig vinna kontroll över sitt festande.

Alkohol- och drogfrågor nedprioriteras i den ekonomiska krisens kölvatten

Gemensamt för Grekland, Island och Ungern – tre länder som befinner sig i eller som nyligen har tagit sig ur ekonomiska kriser – är att alkohol- och drogfrågor nedpriorites, dels på grund av att andra sociala frågor anses vara viktigare och dels för att konsumtionen minskar. Tre skribenter diskuterar den europeiska finanskrisens konsekvenser för olika alkohol- och drogrelaterade frågor i Island, Ungern och Grekland. Vilka förändringar kan man se i bruk, behandling, politik och forskningsanslag? Nedprioriteringarnas karaktär påverkas av ländernas social- och alkoholpolitik. I Island höjdes alkoholskatten, i Ungern tilläts hembränning.
Läs om Grekland
Läs om Island
Läs om Ungern

(Sverige) Kvinnor slutar röka för andras skull – män för sin egen

Kvinnor slutar att röka för andras skull och använder sig av professionell hjälp och nikotinersättning i större utsträckning än män. Män slutar ofta röka för sin egen skull och ser själva rökandet inte som problematiskt i lika stor utsträckning som kvinnor. Många män använder snus för att sluta röka och ungefär hälften fortsätter att bruka det.

Dansk substitutionsvård mest flexibel, svensk striktast

I Danmark minskar substitutionsvården, medan den ökar I Sverige och Norge. Den finska vården är mer decentraliserad än i Sverige och Norge och består av mindre behandlingsenheter.Överlag har Danmark den mest flexibla behandlingen med ett lågt antal dödsfall (0,3 %), medan Sverige ställer sig på andra sidan skalan, med strikta regler och relativt många antal dödsfall (2,7 %). Författarna uppmanar Finland att fokusera på att förkorta köerna till behandling, upprätta register och införa nationella riktlinjer för behandling.

(Norge) Äldre anses mer ansvariga för sitt missbruk än unga

Studien ser på hur personal inom behandling talar om ålder i förhållande till ansvar för missbruk. En ”ung missbrukare” ges en annan betydelse än ”äldre missbrukare” och attityder både bland personalen och institutioners riktlinjer förespråkar fokus på unga missbrukare. Unga ses som mer sårbara och personalen anser sig ha ett större ansvar att påverka deras situation, medan äldre ses som aktiva agenter, med ett större personligt ansvar.

Kriminalitet i Frankrike, konsumentskydd i Finland motiv för restriktiv spelpolitik

Frankrike rättfärdigar en restriktiv gamblingpolitik med att den förebygger kriminalitet, medan Finland motiverar sina monopol med att intäkter går till allmännyttiga ändamål – något som inte ses som giltig orsak av EU-domstolen. I båda länder betonas konsumentskyddet allt mer.

(Danmark) De som på egen hand tar sig ur sitt alkoholmissbruk poängterar att bruket inte har varit problematiskt

Denna studie jämför hur före detta storkonsumenter av alkohol – dels personer som deltagit i AA och dels personer som har slutat på egen hand – beskriver sin väg ur missbruket. För deltagare i AA har samhörigheten och det gemensamma målet spelat en viktig roll. De som gått en egen väg är noga med att poängtera att de inte har haft ett problematiskt bruk av alkohol, utan endast ett överdrivet.

Den sociala exkluderingen av svenska narkotikabrukare

Denna studie följer en kohort Stockholmare (födda 1953) från tonåren fram 56 års ålder och jämför personer med dokumenterat narkotikabruk med resten av årskullen. 3 procent av hela gruppen hade minst en indikator på narkotikabruk. Av dessa var 67 procent män och 33 procent kvinnor. Vid 56 års ålder hade fler än var tredje person med narkotikabruk avlidit, medan knappt var femte hade någorlunda välbetalda jobb (jämfört med 5 procent avlidna och 76 procent i arbete för resten av årskullen).

Jessica Storbjörk, Edle Ravndal och Heini Kainulainen kommenterar artikeln och diskuterar social integrering, marginalisering och hur vi behandlar narkotikabrukare.

Fängelsepersonalens attityd viktigare än behandlingsmetod för fångar i narkotikabehandling

Fångarna deltar i narkotikabehandling av olika skäl. Det kan till exempel handla om hälsoskäl, bättre fängelseförhållanden, strävan att bli drogfri, eller om att återupprätta relationen till familjen. Denna studie visar att fångarna verkar betrakta kontroller och sanktioner som en del av vardagen och kritiserar dem överraskande sällan. Personalens attityd upplevs som viktigare än valet av behandlingsmetoderna.

Livets gång vid en stigmatiserad offentlig plats

Denna studie baserar sig på deltagande observationer under ett helt år vid en mötespunkt för narkotikabrukare i en norsk stad. Målet är att undersöka vad stigmatiserade människor får ut av att besöka och vistas vid en stigmatiserande plats. Platsen visar sig vara en social mötesplats där marginaliserade människor kan finna erkännande, gemenskap och värdighet genom vardagliga ritualer, och där personliga berättelser och skämt kan omkullkasta etablerade maktförhållanden.

Vilka rusmedelsförebyggande strategier för ungdomar är effektiva?

Denna översikt av olika rusmedelsförebyggande strategier riktade till ungdomar granskar hur effektiva olika strategier är genom att sammanfatta det vetenskapliga stödet för dessa. Effekterna gällande skolbaserade förebyggande program är lovande medan effekterna är mindre övertygande för förebyggande program som är mångbottnade, granskapsbaserade eller familjebaserade.

Italienska socialarbetare oroligare än svenska kollegor för minderårigas drickande

Denna studie jämför reaktioner hos italienska och svenska socialarbetare på alkoholmissbruk bland minderåriga. Studien visar att svenska socialarbetare, till skillnad från de italienska, i större utsträckning ser drickande som ”normalt” uppförande bland tonåringar och tenderar att inte direkt ingripa.