Nordiskt nätverk om barnets första 1000 dagar – en hälsosam start på livet

Nätverkets samarbete har som syfte att följa upp nordiska experters och forskares rekommendationer för ett stärkt och kunskapsbaserat, samarbete kring de minsta barnen i Norden. Målet är ökad kunskap och kunskapsdelning på nordisk nivå om hur vi bättre kan säkerställa barns utveckling och hälsa från graviditet fram till att barnet är två år.

Grunden för rekommendationerna är en nordisk situationsanalys som beskriver hur tjänster som mödrahälsovård, barnhälsa och barnomsorg i länderna bidrar till att de allra flesta barn får en trygg och bra start i livet. Hur dessa verksamheter och relaterade tjänster bidrar till att upptäcka och identifiera risker för barnen i ett tidigt skede har också kartlagts. Kända riskfaktorer är exempelvis om en förälder kämpar med psykisk ohälsa, drogberoende eller om det förekommer våld i familjen. 

Nätverket arbetar med följande rekommendationer  

• Öka och sprida kunskapen kring betydelsen av barnets första 1000 dagar, för mental hälsa och välbefinnande senare i livet.
• Stärka stödet till föräldrar under deras barns första 1 000 dagar.
• Hitta, reducera och följa upp riskfaktorer tidigt i livet på ett systematiskt sätt.
• Förbättra kvalitet och jämlikhet i servicen till små barn och deras familjer.
• Stärka det tvärsektoriella samarbetet till förmån för små barn och deras familjer.
• Främja gemensam nordisk forskning, kunskap och förståelse kring de första 1000 dagarna i livet.

Under 2025 implementerade nätverket ett ettårigt projekt Improving children’s health in the first days: Implementation of interventions and screening tools used in services in the first days of children’s lives, finansierat av Nordiska ministerrådet. Itla Children’s Foundation ledde projektet i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd Finland (THL) och representanter från övriga nordiska länderna i nätverket (Danmark, Island, Norge och Sverige) samt Nordens välfärdscenter, under Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025. Projektet syftar till att främja användningen av evidensbaserad praxis och kapacitet inom perinatal psykisk hälsa i de nordiska länderna.

Danmark (ordförande i nätverket 2026)

Helle Stentoft Dalum, ph.d., sektionsleder, Sundhedsstyrelsen
Stefni J. Ravichandran, læge, Sundhedsstyrelsen

Finland

Terhi Aalto-Setälä, överläkare, Barnhälsa, Institutet för välfärd och hälsa, THL
Jonna Lehikoinen, specialist, Självständighetsjubileets barnstiftelse sr, Itla 

Island  

Jenný Ingudóttir, projektledare för hälsofrämjande förskolor och förebyggande av våld, Avdelningen för folkhälsa, Hälsodirektoratet
Sigrún Daníelsdóttir, projektledare för hälsofrämjande psykisk hälsa, Avdelningen för folkhälsa, Hälsodirektoratet.

Norge

Kari Slinning, chef för ämnesområdet för spädbarn och småbarn, Regionsenter for barn og unges psykiske helse, RBUP Øst og Sør
Ingeborg Berg-Olstad, seniorrådgiver, Avdeling for barne- og ungdomshelse, Helsedirektoratet

Sverige 

Ann-Cristine Jonsson, utredare, Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor, Folkhälsomyndigheten Sverige

Norden 

Clara Sommarin, seniorrådgivare Barn och unga, Nordens välfärdscenter 

Nätverket initierades och finansierades som ett projekt i samband med Islands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2019-2022. Sedan 2023 drivs samarbetet i nätverksform med mandat 2023-2027 för att följa upp rekommendationerna från projektet.

Barns rätt till lika möjligheter till liv och utveckling 

Idag är det stor variation i arbetssätt och rutiner i de verksamheter som arbetar med de yngsta barnen och deras föräldrar. Endast ett fåtal, av ett stort antal använda metoder och mätinstrument, har utvärderats så noggrant att de har tillräckligt stöd i nyare forskning. Nordiskt samarbete kring att utveckla, testa och implementera evidensbaserade arbetssätt och metoder har en stor potential. Målet är att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och välfärd för alla barn. Om vi samarbetar närmare kan vi göra mycket – för barnens bästa i Norden. 

De nordiska länderna har var och en tillgång till mycket ny kunskap och arbetssätt som länderna arbetar med att få på plats, för att ge alla barn och föräldrar bästa tänkbara stöd under den första tiden i barnets liv. Men var för sig har de nordiska länderna inte tillräcklig kapacitet att introducera och lära ut ny kunskap och införa effektiva arbetssätt så snabbt som skulle önskas. Arbetet med att testa nya metoder och utvärdera tar tid. Det tar också tid att ta till sig nya arbetssätt och implementera dem och metoder utvecklade i andra länder behöver anpassas för det egna landets kontext. 

En god barndom utgör grunden för livslång hälsa och välbefinnande

De första åren av ett barns liv är avgörande för barnets mentala och fysiska hälsa. Barnets hjärna genomgår en enorm utveckling. Denna utveckling bygger dels på barnets mognad och utgår dels ifrån de erfarenheter barnet gör i mötet med sina omsorgspersoner och det sammanhang familjen lever i. Detta gäller särskilt de områden i hjärnan som bestämmer inlärning, språkutveckling och känslomässiga färdigheter, vilket är grundläggande för en god utveckling och hälsa. Nu skaffar sig barnet färdigheter som krävs för att lära sig att lita på, älska och känna medkänsla för medmänniskor. Det lär sig att hantera sina känslor för att kunna skapa sina egna positiva relationer i framtiden. 

En god mental hälsa är viktig för både barnet och familjen. Därför har FN i sitt arbete med de globala hållbarhetsmålen lagt särskild vikt vid ländernas ansvar att se till att alla barn har lika rätt till liv och utveckling.