Risken för cancer ökar för varje drink − att dricka måttligt innebär inga garantier

Det är under rubriken “The awareness problem” (medvetenhetsproblemet) som nätverket NordAN sammankallar de nordiska cancerorganisationerna till ett webbinarium. Nätverket NordAN arbetar för att synliggöra alkohol- och drogforskning i de nordiska och baltiska länderna.

– Det största problemet är att så få känner till länken mellan cancer och alkohol, säger Lauri Beekmann, verkställande direktör vid NordAN.

Bland folk överlag är endast 25 till 40 procent medvetna om att alkohol är en karcinogen. Det visar en sammanställning av 32 studier från 16 länder som publicerades i amerikanska Journal of Clinical Oncology.

Alkoholbruk kan leda till flera former av cancer, bland dem mun-, bröst- och tarmcancer. I de nordiska länderna är omkring fem procent av alla cancerfall alkoholrelaterade, visar cancerorganisationernas statistik.

Frågan är varför endast en minoritet känner till kopplingen mellan alkohol och cancer. På de nordiska cancerorganisationerna är man överens om att myter kring alkohol försvårar informationsarbetet.

Pekpinnar och beskyllningar biter inte på myter och kultur

– Till skillnad från rökning ses alkohol inte enbart som något ohälsosamt. Att dricka alkohol är en del av vår kultur, säger Carina Alm som är specialrådgivare vid den norska cancerföreningen Kreftforeningen. Det finns seglivade positiva myter om alkohol, tillägger hon.
– Som att ett glas rödvin skulle vara bra för hjärtat, till exempel.

Vill man motverka något som är så integrerat i kulturen stöter man oundvikligen på motstånd. Och även om folk tenderar att ta cancer på allvar är det inte alla som minskar på sitt drickande trots att de blir medvetna om risken, konstaterar Carina Alm.

– När det kommer till hälsorekommendationer vill folk inte att någon berättar för dem hur de ska leva sina liv. Många väljer också en omedelbar njutning framom en långsiktig hälsofördel.

Vi vill inte beslagta ditt vinglas − men du deltar i ett lotteri

Det gäller att vara finkänslig, och rikta budskapet rätt. Carina Alm vill lyfta diskussionen från individnivå till en samhällelig nivå, för det är där lösningarna finns.

– Vi ska inte ta ifrån dig ditt vinglas, och vi kommer aldrig att säga att du drabbades av cancer på grund av att du har druckit för mycket.

Enligt Carina Alm ligger lösningen i hård beskattning och begränsad tillgång till alkohol. Kampanjer, särskilt på sociala medier, är också viktiga.

Överläkare Eeva Ollila vid Cancerföreningen i Finland vill för sin del också alltid flytta fokus från individen.

– Jag minns ett telefonsamtal som jag fick efter en av de första intervjuer jag gav om alkohol och cancer. En kvinna som led av bröstcancer ringde och sade att jag har stigmatiserat henne. Hon upplevde att alla nu ser henne som en person med alkoholmissbruk.

Sedan dess understryker Eeva Ollila alltid att det handlar om en statistisk risk. Hon brukar jämföra det med att delta i ett lotteri.
Individen får välja hur många alkohollotter hen köper, hur stor risk hen vill ta.

Politiker talar om missbruk och näringslivet tampas med en paradox

Trots att alkohol orsakar kring fem procent av alla cancerfall lyser den samhälleliga diskussionen med sin frånvaro. Flera av representanterna för cancerorganisationerna är förvånade över hur lite utrymme alkoholens cancerkoppling ges i den politiska debatten.

– När riksdagen i Finland debatterar alkoholpolitik handlar det nästan uteslutande om alkoholmissbruk, och inte om cancer eller andra kroniska sjukdomar som hänger ihop med alkohol, säger Eeva Ollila.

Enligt Ollila lobbar näringslivet å sin sida gärna för att luckra upp restriktionerna kring alkohol. Men här finns en paradox.

– De facto är det enbart restaurang- och turistbranschen som gynnas av ökad alkoholkonsumtion. Generellt drabbas företagen hårt av den minskade produktiviteten som alkoholen medför i form av förtidspensioneringar, sjukfrånvaro och olyckor.

Risken för cancer ökar för varje glas − går inte att nollställa med en vit period

En vanlig fråga som experterna får är hur mycket man kan dricka utan att löpa någon risk för att drabbas av cancer. Här går det inte att förlita sig på de generella gränsvärden för alkoholkonsumtion som myndigheterna ger.

– Jag tror att de flesta upplever att de inte dricker skadliga mängder alkohol. Väldigt få känner till att det inte finns någon säker lägre gräns när det kommer till risken för cancer, säger Carina Alm.

Det går alltså inte att nollställa sin risk för att drabbas av cancer genom att minska sitt alkoholintag eller helt sluta dricka alkohol. Har man druckit mycket förr finns risken alltid där.

– Risken korrelerar med den mängd alkohol en person konsumerar över en hel livstid. Det betyder att även en moderat konsumtion över en lång tid ökar risken markant, säger Eeva Ollila.

Lauri Beekmann vid NordAN hänvisar till en färsk kanadensisk studie vid University of Victoria. Resultaten visar att över hälften av dem som dog av alkoholrelaterad cancer hade följt myndighetsrekommendationerna i sitt alkoholdrickande.

Lyckad dansk kampanj på sociala medier

Anne Sofie Plum Christensen som är konsult vid cancerföreningen i Danmark, Kræftens Bekæmpelse, berättar om en lyckad kampanj på sociala medier, där man tog fasta på alkoholens kulturella betydelse i form av korta humoristiska videor som utspelar sig på en blöt fest.

– Vi ville ta fasta på den danska alkoholkulturen i videorna. Danskarna dricker förhållandevis mycket, och väldigt få är helnykterister, säger Plum Christensen.

Videorna visar karikerat hur folk i allmänhet reagerar på alkohol. Någon skrattar och gråter om vartannat, en annan somnar. Gemensamt för alla är ändå att de kan drabbas av cancer, vilket är slutklämmen i videorna. Undersökningar visar att medvetenheten om alkoholens koppling till cancer tillfälligt steg i Danmark efter den här kampanjen.

– Vi var väldigt nöjda med de här resultaten, men informationsarbetet måste fortsätta. 9 av 10 danskar tyckte att videorna var relevanta, men bara 4 av 10 ansåg att de var relevanta för dem personligen, säger Plum Christensen.