Alkoholkonsumtion höjer risken för användning av andra beroendeframkallande substanser

I en studie i Nordic Studies on Alcohol and Drugs undersökte vi hur vanligt det är i den svenska befolkningen att de som dricker alkohol också använder andra beroendeframkallande substanser som tobak, illegala droger och/eller receptbelagda läkemedel och i vilken utsträckning detta ökar risken för alkoholproblem.

Studien genomfördes med hjälp av en nationellt representativ frågeundersökning från 2013 där det ställdes frågor till 15 576 personer i åldern 17–84 år om användning och problem relaterade till alkohol, tobak, illegala droger och läkemedel. De som drack alkohol (runt 90 procent) delades in i olika grupper utifrån hur ofta de drack alkohol generellt och hur ofta de drack sig berusade. Tobaksanvändning mättes i daglig användning av cigaretter eller snus medan användning av olagliga droger och receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (utan läkares ordination) mättes i förekomst under de senaste 12 månaderna. Alkoholproblem mättes med DSM-IV-kriterierna för alkoholberoende och alkoholmissbruk som sattes samman till ett mått.

Högre alkoholkonsumtion leder till användning av andra beroendeframkallande substanser

Frågorna i undersökningen handlade bland annat om huruvida man tappat kontrollen över sitt drickande, utvecklat tolerans eller drabbats av problem med andra på grund av sitt drickande. För att undersöka sambandet mellan olika dryckesmönster i kombination med annan substansanvändning och risk för alkoholproblem (alkoholmissbruk och/eller -beroende) använde vi oss av logistiska regressionsmodeller – en matematisk metod med vilken man kan analysera kvantitativa data.

Resultaten visar att de som dricker alkohol är mer benägna att använda andra beroendeframkallande substanser och att sådan samtidig användning är vanligare ju oftare man dricker – speciellt ju oftare man dricker sig berusad. Alkoholkonsumenter som använder andra beroendeframkallande substanser har oftare ett alkoholmissbruk/beroende vid alla studerade dryckesfrekvenser jämfört med dem som bara dricker alkohol. Speciellt de som dricker sig berusade ofta och använder narkotika eller är dagligrökare har en hög andel med ett beroende/missbruk av alkohol – närmare 50 procent jämfört med 12 procent bland dem som bara dricker alkohol med samma frekvens. De logistiska regressionsmodellerna som kontrollerar skillnader mellan grupperna i kön, ålder och dryckesfrekvens visar att en förhöjd risk för problem kvarstår för samtidig användning av alkohol och samtliga substanser, bortsett från kombinationen av alkohol och snus.

Genetik, sämre hälsa och social situation

En förklaring till resultaten är att gruppen som både dricker och röker eller använder narkotika, har en överrepresentation av personer med hög genetisk risk för att utveckla alkoholproblem. Samtidig användning av flera beroendeframkallande substanser kan vara en markör för denna sårbarhet och därmed förklara den högre risken trots liknande konsumtion. En annan möjlig förklaring till den högre risken för problem är att denna grupp har en ansamling av andra riskfaktorer som ökar sårbarheten för en alkoholproblematik. Till detta kan räknas till exempel sämre hälsa och social situation. Detta kan förklara varför snus i kombination med alkohol inte tycks vara lika problematiskt eftersom snus inte är förknippat med hälsorisker i samma utsträckning som cigaretter.

Sammantaget visar studien att en förhållandevis stor grupp av alkoholkonsumenter i den svenska befolkningen har en förhöjd risk för alkoholproblem kopplat till användandet av andra beroendeframkallande substanser. Speciellt alkoholkonsumenter som även röker cigaretter eller använder droger har en förhöjd risk jämfört med dem som bara dricker. Resultaten pekar på vikten av att ta hänsyn till samtidig substansanvändning i det förebyggande arbetet av alkoholproblem och att till exempel screena för samtidig användning av andra beroendeframkallande substanser i vården för att identifiera patienter som kan behöva hjälp med alkoholproblem.