Vägar mot ett mer inkluderande arbetsliv i Norden

För ett socialt hållbart och konkurrenskraftigt Norden är det viktigt att arbetsmarknaden är inkluderande. Under ett webbinarium i oktober diskuterades nya forskningsresultat och lovande initiativ för att göra arbetslivet i Norden mer tillgängligt och inkluderande.

I dagsläget är sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning mycket lägre än bland hela den arbetsföra befolkningen. I till exempel Norge är sysselsättningsgraden 48 procent i åldersgruppen 25–39 år, jämfört med 82 procent för personer i samma åldersgrupp utan funktionsnedsättning.

Ny forskning om arbetsgivares attityder

Stine Berre, doktorand vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, NTNU, har undersökt arbetsgivares inställning till att anställa jobbsökande med funktionshinder. I Berres forskning används hypotetiska beskrivningar av jobbsökande som bedöms av arbetsgivare för att identifiera hur olika egenskaper hos de sökande påverkar respondenternas värderingar. Arbetsgivarna fick bedöma sannolikheten för att de skulle anställa en fiktiv person.

– Olika typer av funktionsnedsättningar blev olika värderade, men alla blev värderade lägre än en jobbsökande utan funktionsnedsättning, berättar Stine Berre.

Enligt undersökningen är olika stöd till arbetsgivare, såsom lönebidrag och bidrag för anpassning vid anställning av personer med funktionsnedsättning, viktiga men inte tillräckliga.

Undersökningen visar att när en funktionsnedsättning togs med i de påhittade beskrivningarna förlorade andra egenskaper hos de sökande, som utbildning och arbetslivserfarenhet, helt eller delvis sin påverkan på arbetsgivarnas bedömningar.

Flexibilitet ger jobb

Thomas Bredgaard, professor vid Aalborg Universitet och verksam vid Forskningscenter for Handicap og Beskæftigelse har undersökt det danska systemet med så kallade Fleksjobs. De flexibla jobben är en form av stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga. Jobbet designas så det passar den sökandes kapacitet och funktionsnedsättning, och antalet arbetstimmar förhandlas fram.

Forskningen visar att anställda i fleksjob är i en ambivalent position.

– Fleksjob erbjuder en möjlighet till inkludering, men håller ändå kvar en traditionell förståelse av hur en medarbetare ska vara då det gäller till exempel arbetskapacitet och produktivitet. Fleksjobsanställda riskerar att bli sedda som mindre värdefulla medarbetare i jobb som det sätts lägre värde på, säger Thomas Bredgaard.

Skapa jobb och matcha det med jobbsökande

I Finland har projektet Easy Steps towards Working Life gett goda resultat. Genom att samarbeta med företag och utforma skräddarsydda arbetsbeskrivningar har projektet skapat hållbara sysselsättningslösningar.

– Vi börjar med att skapa ett lämpligt jobb, sedan matchar vi jobbet med kandidater som har svårt att hitta arbete, säger Ville Grönberg, projektchef vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Utgångspunkten har varit att göra det så lätt som möjlig för arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättning.

Skräddarsy ett jobb

Ett stort nordiskt projekt, How to increase labour market participation, har undersökt hur utsatta grupper kan komma ut på arbetsmarknaden i högre grad. Resultaten har samlats i flera publikationer, varav den senaste, What works and for whom? är en översikt över sysselsättningsinstrument för utsatta grupper.

Vibeke Jakobsen, seniorforskare vid Vive i Danmark, använder begreppet ”job carving” för att beskriva sättet att omorganisera arbetsuppgifter inom en organisation för att skapa skräddarsydda sysselsättningsmöjligheter för alla, särskilt för personer med nedsatt arbetsförmåga.

– Job carving riktar sig till personer med funktionsnedsättning, och har visat sig vara väldigt lovande, säger Vibeke Jakobsen.

Funktionsnedsättning senare i livet ger andra utmaningar

Helle Holt, seniorforskare vid Vive i Danmark, har undersökt hur förändringar genom hela livet påverkar tillgången till arbetsmarknaden. Studien har gjorts inom ramen för ett större danskt projekt om funktionsnedsättning och arbete.

Helle Holt berättar att det är stor skillnad på möjligheten att få arbete beroende på om den sökande har en medfödd funktionsnedsättning eller om det handlar om en person som sent i livet upplever en vändpunkt på grund av sjukdom eller olycka.

– Personer med medfödd funktionsnedsättning behöver hjälp för att hantera stigmatisering, kognitiva utmaningar och brist på information och nätverk. De behöver stöd för att få tillgång till arbetsmarknaden. Människor som fått en funktionsnedsättning senare i livet behöver i stället stöd för att upprätthålla kompetenser och arbetsidentitet, och fast de har både kunskap och erfarenhet behöver de stöd för att kunna behålla ett meningsfullt jobb, säger Helle Holt.

Se presentationerna på Youtube

I Youtube-inspelningen av presentationerna från webbinariet hör du mer om forskningen kring inkluderande arbetsliv, och kring de initiativ som görs i Norden.

Toppbild, foto: Eirikur Björnsson för Nordiska ministerrådet