Konstnärer med funktionsnedsättning kan förnya konsten

Ben Evans jobbar på British Council med Europe Beyond Access. Han lyfter vikten av att vidga konstens horisonter och poängterar att konstnärer med funktionsnedsättning har en unik berättelse att förmedla.

–  Konstnärer med unika erfarenheter och perspektiv på världen gör unik konst. Den radikala konstens historia är historien om konstnärer i periferin, som utvecklas utanför vanliga institutioner och strukturer och långsamt tvingar sig in på alla områden, säger Ben Evans.

Som exempel på detta nämner han hur afroamerikanska musiker som gjorde jazz i Harlem kom att påverka och lägga grunden för det som blev den samtida musiken på 1920-talet. Dagens radikala konstnärer med andra perspektiv och potential att förnya konsten är alltså konstnärer med funktionsnedsättning.

–  “Den andra” hjälper oss alla att förstå vårt samhälle, säger Evans.

Rätten till tillgänglig kultur

Enligt Artikel 30 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska alla ha rätt till ett tillgängligt kulturliv och till anpassningar som gör att personers konstnärliga och kreativa potential kan tas tillvara – inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället.

–  Vi ska ha ett samhälle som är fritt från diskriminering. Alla ska få delta i det kulturella livet. Alla ska med. Men vi vet att många med funktionsnedsättningar fortfarande upplever barriärer och inte kan delta. Det är en förlust för den enskilde, och för samhället i stort, säger Siw Ellefsen avdelningsdirektör på Kultur- og likestillingsdepartementet i Norge, samt ledamot i Nordiska ämbetsmannakommittén för jämställdhet och LGBTI (ÄK-JÄM).

Det handlar om universell utformning, representation, anpassningar och rätten att uppleva och vara en del av konst och kultur, oavsett social bakgrund, utbildning, språk⁠kunskaper eller fysiska förutsättningar.

50 år till första teckenspråkiga ledaren

Riksteatern Crea producerar teckenspråkig teater, och har funnits i över 50 år. Länge var alla ledare på teatern hörande. Det var först 2019, när Mindy Drapsa anställdes som konstnärlig ledare som teatern fick sin första teckenspråkiga ledare.

–  Jag är döv och har döv⁠kompetens. Jag har möjlighet att se skillnaden mellan hörande och minoritets⁠gruppen döva och hörselskadade. Jag kan navigera mellan grupperna. Det är viktigt att kunna det för att kunna tala för gruppens behov, säger Mindy Drapsa.

Döv⁠kompetens handlar om att dels kunna teckenspråk, dels ha erfarenhet från dövkulturen. Erfarenhet från dövkultur behövs för att veta vilka behov och problem som finns och för att kunna navigera den delen av samhället.

–  Man måste kunna kommunicera med personerna man jobbar med, som använder teckenspråk, säger Mindy Drapsa.

Vad är inkludering?

Den frågan har forskaren Tuulikki Laes ställt i sin forskning kring inkludering inom musik- och konstutbildningar. Ofta har argumentet mot tillgängliga utbildningar varit att det ska vara kvalitet som avgör vem som kommer in. Tuulikki Laes menar att detta kvalitetsbegrepp är snävt och att det behövs ett nytt utrymme för vad som anses vara konstnärlig och pedagogisk kvalitet.

–  Vi måste etablera nya synsätt på vad vi menar med kvalitet. Konstinstitutioner bör värdera olikhet lika mycket som konstnärlig kvalitet. Konstinstitutioner bör inte betrakta tillgänglighet som en politik som dikteras av nödvändighet, utan som en avgörande del av deras högkvalitativa mål, säger Laes.

Vision om kulturliv för alla

Över 120 deltagare kom till Moderna museet i Stockholm där Nordens välfärdscenter ihop med Nordiska ministerrådet arrangerade en heldagskonferens för att lyfta dessa frågor och inspirera till nytänkande.

Alla i artikeln deltog på konferensen och belyste därmed flera aspekter av funktionshinder i konst- och kulturvärlden, och möjliga lösningar för ett kulturliv till för alla.

De nordiska kulturministrarna har i sitt kulturpolitiska samarbetsprogram för 2021–2024 slagit fast tre strategiska prioriteringar som sätter ramarna för arbetet under perioden:

• Ett grönt Norden: Ett grönt kulturliv säkerställer goda levnadsmöjligheter för nuvarande och framtida generationer.
• Ett konkurrenskraftigt Norden: Ett livskraftigt konst- och kulturliv i och utanför vår region bidrar till grön tillväxt.
• Ett socialt hållbart Norden: Ett inkluderande nordiskt kulturliv främjar demokrati, mångfald och livskvalitet.