Brukarinflytande i Norden är ett brokigt fält med stora utvecklingsmöjligheter

Kunskapssammanställningen Brukarinflytande i Norden har gjorts av Jens Ineland, docent vid Umeå universitet. Särskilt fokus ligger på vuxna inom det sociala området. Hit hör bland annat personer med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk samt personer som lever i hemlöshet.

Brukarinflytande sker oftast genom representation, det vill säga att någon eller några för en större grupps talan i mötet med till exempel vården. Sammanställningen visar att det finns en stark önskan att utveckla brukarinflytandet.

– Det finns mycket att lära av varandra genom att titta på hur man arbetar med brukarinflytande i de olika nordiska länderna, säger Jens Ineland.

Gemensamt för hela Norden är att det pågår både lokalt och regionalt utvecklingsarbete och att kunskapsmiljöer och utredningsmiljöer startas upp. Detta syns tydligast just nu i Danmark. Sverige och Norge har i jämförelse med övriga nordiska länder en längre historia av att arbeta med brukarinflytande och delaktighet i välfärdssektorn. I Norge används mycket deltagarbaserad forskning eller aktionsforskning medan det i Finland bedrivs en hel del utvecklingsarbete runt erfarenhetsexperter.

Brukarnas kompetens tas tillvara i varierande grad

I materialet finns inte några kausala samband mellan brukares input och konkreta förändringar.

– Däremot är vanligt att brukares synpunkter verkligen plockas upp, att de i stor utsträckning får ha en röst, och att det har betydelse för arbetet med brukarinflytande, säger Jens Ineland.

Kartläggningen visar bland annat att brukares kompetens i varierande grad integreras i det dagliga arbetet, att information och möjligheten till inflytande har positiv inverkan på brukarnas vilja och motivation att medverka i olika satsningar, samt att brukares upplevelser är betydelsefulla i arbetet med att utforma metoder för brukarinflytande.

Ingen forskning kring risker och hot

I arbetet med kunskapssammanställningen har det blivit tydligt att frågor som inte ännu behandlats är risker, hot och oönskade negativa aspekter av brukarinflytande.

Att berätta om jobbiga situationer i sitt eget liv kan vara känslomässigt tungt, och Jens Ineland konstaterar att den saken behöver undersökas mera. 

– Om man ber människor som har erfarenheter av till exempel missbruk eller psykisk ohälsa att ingå som expertis, hur hanterar man då möjliga emotionella eller sociala effekter av att de bidrar med sin erfarenhet av ett väldigt socialt utsatt läge i samhället?

Resultaten i rapporten indikerar också en delvis motsägelsefull trend i det nordiska arbetet för ökat brukarinflytande. På politisk nivå prioriteras förstärkning av brukarinflytande på systemnivå, samtidigt som en allt större del av arbetet sker på individnivå bland annat av personer med så kallad erfarenhetskompetens.

Brukarinflytande får inte stanna på idéstadiet

Kunskapssammanställningen ger flera utvecklingsförslag för att stärka brukarinflytandet i Norden.

Jens Ineland lyfter fram att effekten av brukarinflytande ofta efterfrågas – vad får vi för nytta av att satsa på att involvera brukare? Samtidigt är väldigt många av studierna kring brukarinflytande genomförda genom att använda kvalitativa datainsamlingsmetoder.

– Man vill ha kunskap om effekter men man studerar brukarinflytande med kvalitativa metoder. Ett tydligt utvecklingsområde är att om brukarinflytande blir ett medel för att nå effekter av olika former, som ökad effektivitet eller bättre hälsa, så kanske helt andra metoder behöver användas för att mäta effekten, säger Jens Ineland.

Om brukarinflytande ses som ett medel blir det intressant att analysera effekterna av en given insats. Men om det finns en samsyn kring att brukarinflytande i sig är ett mål, ett bra och demokratiskt sätt att bedriva välfärdsservice, kan behovet av att mäta effekten vara mindre.

Både forskningsprojekt och satsningar på brukarinflytande runtom i Norden är ofta än så länge projektbaserade. Ett utvecklingsområde är att istället bygga upp organisatoriska strukturer som gör det möjligt att ta med brukarinflytandet i den vanliga verksamheten.

– Den stora utmaningen är att klargöra motiven till och formerna för brukarinflytande. Dessa har stor betydelse för hur vi kan implementera och utvärdera brukarinflytande i en praktisk verksamhet, säger Jens Ineland.