Olika sätt men samma princip – så sköts övervakningen av funktionsrättskonventionen i Norden

Den oberoende övervakningen av funktionsrättskonventionen i de nordiska länderna var temat för ett webbinarium som hölls den 17 april. Webbinariet kan ses på Youtube.

Det finns en gemensam nordisk nytta av att beskriva, jämföra och analysera processen och resultaten av genomförandet av konventionen i våra nordiska länder.

Övervakningen sköts praktiskt på lite olika sätt, men grundtanken är densamma: att säkerställa att alla aspekter av CRPD implementeras fullständigt. De oberoende människorättsinstitutionerna har en viktig roll i övervakningen och var inbjudna till webbinariet.

Finland: Webbverktyg och enkäter
I Finland är det Människorättscentret som har hand om övervakningen i samarbete med en riksdagens justitieombudsman och en människorättsdelegation. Människorättsdelegationen har 20–40 medlemmar som alla är experter på olika delområden som gäller mänskliga rättigheter i Finland, och som väljs i en öppen process.

Mikko Joronen som är sakkunnig kring rättigheter för personer med funktionsnedsättning berättar att centret arbetar för att främja inkludering på flera olika sätt, bland annat genom att ta initiativ kring mänskliga rättigheter, sprida information och samarbeta internationellt.

– Vi har utvecklat ett webbverktyg som främjar självbestämmande inom hemservicen, vi har gjort enkäter om hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning följs, vi tar hand om klagomål och vi engagerar människorättsdelegationen i alla våra aktiviteter, säger Mikko Joronen.

Norge: Stort fokus på det lokala

Guri H Gabrielsen är avdelningsdirektör för mänskliga rättigheter vid Likestillings- og diskrimineringsombodet i Norge, som ska se till att norsk praxis överensstämmer med CRPD. FN:s kommitté för CRPD granskar hur de stater som har ratificerat konventionen genomför och efterlever konventionen. Inför kommittén har Norge utvärderats en gång, 2019, och då bidrog ombudet med en tilläggsrapport.

– I den försöker vi korrigera om staten kanske gett en för glansig bild av situationen i Norge, förklarar Gabrielsen.

Hon berättar att ombudet har många rekommendationer, framför allt när det gäller lagändringar, och konstaterar att det är ett långsiktigt arbete att följa upp implementeringen.

– Men vi har också väldigt mycket fokus på det lokala. Det är i kommuner som folk bor, och vilka tjänster man får där är avgörande för hur CRPD efterlevs i praxis. Då är det viktigt för oss att ha mycket kontakt med kommuner och försöka sprida kunskapen om CRPD, säger Guri H Gabrielsen.

Sverige: Årlig rapportering och kunskapsspridning

I Sverige är det Institutet för mänskliga rättigheter som har i uppgift att övervaka CRPD, bland annat genom att ge en årsrapport till riksdag och regering. Institutet ger remisser, deltar i utredningar, samarbetar internationellt bidrar till mänskorättsutbildning.

– Vi jobbar med att främja och öka medvetenhet om mänskliga rättigheter i offentliga uttalanden, kampanjer, debatter och så vidare, och via hemsidan och sociala medier, berättar Ola Linder som är jurist vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Skuggrapportering i brett samarbete

Ett verktyg för att uppmärksamma och rätta till brister i statens hantering av mänskliga rättigheter är så kallad alternativrapportering eller skuggrapportering.

– Det är viktigt att förbättra sig och leva som man lär. Det har varit en stor utmaning för Sverige, som har en självbild som inte överensstämmer med verkligheten, säger Mia Ahlgren som är ansvarig för internationella funktionsrättsfrågor vid paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige.

Funktionshindersorganisationerna tillsammans med andra civilsamhällsorganisationer har samordnat sig kring skuggrapporteringen. De har sammanställt rekommendationer för hur implementeringen av CRPD borde förbättras i Sverige.

– Vi behöver en bättre samordning och ansvar i regeringen, funktionshindersrörelsen behöver inkluderas i beslutsfattande och budgetering, och man behöver implementera en oberoende klagomålsmekanism och en oberoende rättshjälpsmekanism, säger Mia Ahlgren.

Samarbete ger effektivare implementering

Colin Caughey från människorättskommissionen i Nordirland, Northern Ireland Human Rights Commission, underströk vikten av att bygga starka samarbetsstrukturer med civilsamhället och andra offentliga organ för att effektivt kunna implementera CRPD.

Caughey berättar att det ur hans perspektiv är intressant att se hur länderna i Norden och norra Europa väljer att stödja och hjälpa personer med funktionsnedsättning.

– I mitt jobb med forskning om mänskliga rättigheter är det ofta Norden jag tittar på för att få goda exempel, säger Colin Caughey.

Rubrikbilden: Webbinariets moderator Ola Balke från Myndigheten för delaktighet tillsammans med Guri H Gabrielsen från Likestillings- og diskrimineringsombodet.