Nyttan av universell utformning går att mäta – men metoderna och utmaningarna är många

Universell utformning innebär att samhället, varor och tjänster utformas och fungerar oavsett våra olika behov och förutsättningar. Begreppet har en central roll i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, och ger också riktningen för de nordiska ländernas funktionshinderspolitik. Samtidigt efterfrågas bedömningar av kostnader och nyttan av åtgärder för ökad tillgänglighet, framför allt när konsekvenserna av nya lagar och regler om tillgänglighet ska analyseras.

Analyser av kostnad och nytta

I rapporten Universell utformning och samhällsekonomiska analyser – En kartläggning av analyser och litteratur presenteras studier, metoder och analyser för att utvärdera nyttan och kostnaderna för olika åtgärder inom universell utformning och tillgänglighet. Fokuset har varit på kostnads- och nyttoanalyser (på engelska cost-benefit analysis) och effektstudier.

Lars Lindberg, seniorrådgivare vid Nordens välfärdscenter, har skrivit rapporten tillsammans med Anna Amilon, docent i nationalekonomi och seniorforskare vid VIVE i Köpenhamn. Rapporten visar att det finns en rad olika metoder och försök att mäta och utvärdera nyttan av tillgänglighet. Men det finns stora utmaningar för genomförandet.

–  Det kan vara svårt att få fram bra data om effekterna av universell utformning för att genomföra en samhällsekonomisk analys. Det finns också etiska utmaningar kring att använda ekonomiska metoder för att värdera åtgärder som ytterst rör mänskliga rättigheter och möjligheten till delaktighet, säger Lars Lindberg.

Trots dessa utmaningar är det viktigt att fortsätta studera effekterna av universell utformning.

– Systematiskt genomförda kostnads- och nyttoanalyser kan hjälpa beslutsfattare att jämföra olika åtgärder inom universell utformning och tillgänglighet. De utgör ett viktigt beslutsunderlag eftersom det ofta är nödvändigt att prioritera mellan olika åtgärder, säger Anna Amilon.

Norge i framkant

Kartläggningen visar att det framför allt är i Norge som samhällsekonomiska analyser om universell utformning har genomförts.

– Norge har mer omfattande krav än resten av Norden på att myndigheter ska göra samhällsekonomiska konsekvensanalyser av förslag om ny lagstiftning. En annan orsak är att universell utformning har införts i flera lagar där. I övriga Norden används universell utformning mer som en vision än som formellt lagkrav, säger Lars Lindberg.

En annan orsak till att analyser av kostnader och nytta efterfrågas är att det ofta finns en debatt om kostnadskonsekvenserna av krav på tillgänglighet.

– En samhällsekonomisk analys kan visa att åtgärder för tillgänglighet har betydande nyttoeffekter, men också att konsekvenserna av att inte vidta åtgärder kan medföra kostnader och negativa effekter för enskilda individer, säger Lars Lindberg

Rapporten innehåller också en omfattande sammanställning av studier av universell utformning som har identifierats i kartläggningen, både nordiska och internationella.

Nordiskt samarbete inom tre områden

En slutsats i rapporten är att ökat nordiskt samarbete kan leda till bättre sätt att utvärdera och analysera nytta och kostnader av åtgärder för universell utformning. I rapporten föreslås att det ska påbörjas ett nordiskt samarbete om utvecklingen av samhällsekonomiska analyser. Tre samhällsområden lyfts fram i rapporten: transport, informations- och kommunikationsteknologi samt arbetsliv.

Uppdragsgivare för rapporten är Barne-, ungdoms- och familiedirektoratet (Bufdir) i Norge.