Enligt denna studie har 4,4 procent av svenskarna någon gång använt androgena anabola steroider i icke-medicinskt syfte. För norrmännen, danskarna, finnarna och islänningarna är siffrorna lägre, 0,5-2,4 procent. Denna litteraturgenomgång och meta-analys är den första av sitt slag i Norden och baserar sig på studier som totalt innefattar 233 475 personer. Enligt författarna borde det icke-medicinska bruket av androgena anabola steroider betraktas som ett allvarligt folkhälsoproblem i Norden.
Kommentarer: Rafn Jónsson ger ytterligare information om situationen i Island, medan Bilgrei och Sandøy debatterar med Sagoe och Pallesen om det verkligen utgör ett allvarligt folkhälsoproblem. Kerstin Stenius kommenterar även denna debatt i sin ledare.
Övergången från ungdom till vuxen ålder brukar medföra förändringar i bruket av rusmedel. Denna norska longitudinella panelundersökning studerar sambandet mellan användning av cannabis och alkohol i förhållande till det vuxna livets ansvarsroller. Föräldraskap och äktenskap minskar risken för att drabbas av alkoholrelaterade problem. Dessutom kommer studien fram till att alkoholkonsumtionen är betydligt högre bland cannabisanvändare under hela perioden från ungdom till vuxen ålder. Användningen av cannabis, nivån av alkoholkonsumtion och risken för att uppleva alkoholrelaterade problem minskar när årskullar blir äldre.
I denna norska befolkningsundersökning använder man sig av AUDIT-instrumentet för att uppskatta hur stor andel av befolkningen som konsumerar riskabla mängder alkohol. Forskarna kom fram till att 17 % föll inom Världshälsoorganisationens riskkategorier. Även om totalkonsumtionen är relativt låg i Norge menar forskarna att ungdomarnas berusningsdrickande ger omfattande negativa konsekvenser.
Allmänläkare är nyckelpersoner i bestämmandet av vad som betraktas som spelproblem. Författarna visar hur skillnaderna i problemdefinitioner verkar vara relaterade till vem som vårdar och hur spelandet regleras i tre länder: Finland, Frankrike och Tyskland. De pekar på hur viktigt det är att ha kulturell känslighet då man skapar rekommendationer för sociala interventioner. Studien baserar sig på fokusgruppsintervjuer.
År 2008 uppgav 90 procent av landets kommuner att de helt eller delvis arbetade med Ansvarsfull alkoholservering (AAS). AAS mål är att minska våld och skador vid alkoholkonsumtion på restauranger, barer och nattklubbar och att utveckla en restaurangkultur där man inte serverar underåriga och berusade personer. Metoden introducerades i Stockholm under andra hälften av 1990-talet med goda resultat. Denna kvalitativa uppföljningsstudie tittar på hur väl implementeringen har lyckats i sex kommuner och kommer med förslag på hur man kan undvika problem.
Vilken betydelse har vänner och familj när en person förändrar sitt beteende? Denna studie analyserar på vilka sätt närstående beskrivs som stöd och hinder för förändring i berättelser bland personer i kriminalvården. En av slutsatserna är att närståendes betydelse inte får förbises i motiverande samtal eller annan missbrukarvård.
