I januari 2021 startade projektet Kartläggning av nordiska modeller och system för individanpassat stöd och service för personer med funktionsnedsättning, som är ett samarbete mellan Nordens välfärdscenter och Institutet för hälsa och välfärd, THL, i Finland. Projektet är en aktivitet inom ramen för det finska ordförandeskapsprogrammet för Rådet om nordiskt samarbete om funktionshinder 2021 och genomfördes perioden 1/1–30/6 2021. En styrgrupp ledde projektet med representation från Nordens välfärdscenter och THL. Projektet finansierades av THL och genomfördes som en del av det finska försöksprojektet med personlig budgetering för personer med funktionsnedsättning. Medlemmarna i Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder bidrog aktivt i kartläggningsarbetet.
Syftet med projektet är att undersöka huruvida och i så fall hur modeller för individanpassat stöd som personlig budget för stöd och service kan stärka genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 19, i rätten att leva självständigt och att delta i samhället. Projektet kartlägger erfarenheter av och kunskap om detta tema i Norden.
Den finska modellen är tänkt bygga på den enskildes möjlighet att välja en personlig budget för sina stödinsatser. Storleken på budgeten bestäms efter en bedömning av vilket behov av insatser som individen har. Därefter kan den enskilde välja leverantör för utförandet av stödtjänsterna. Internationella exempel är Skottland och Australien. Här benämns det som Direct payment där den enskilde får pengar för att köpa det stöd hen behöver. Andra begrepp som används i diskussionen är kontantstöd, valfrihetssystem, personalisering, och vouchers/checkar. Personlig budgetering och andra liknande system, behandlas i ett eget kapitel senare i rapporten.
Kartläggningens genomförande
Projektet har genomförts i nära samarbete med THL, och letts av en styrgrupp med representanter från Nordens välfärdcenter och THL. Kontakter har tagits med de nordiska länderna via Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder, som är ett rådgivande organ till Nordiska ministerrådet. Rådet består av 16 experter som till hälften är experter som utsetts av de nordiska ländernas regeringar och till hälften av ländernas funktionshindersorganisationer.
Kartläggningen har genomförts som en bred insamling av exempel och modeller:
En enkät med frågor om befintliga system och modeller för personlig budget och individanpassat stöd skickades till experter i Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Frågorna rörde bland annat regelverk, finansiering, omfattning och kriterier för att erhålla stödet.
Tre workshops har genomförts för att djupare analysera systemen och erfarenheterna av dem. Den första workshopen var tillsammans med Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Den andra workshopen med forskare från respektive nordiskt land som särskilt tittat på stöd och service som omfattas av artikel 19. Den tredje och avslutande workshopen vände sig till experter på stöd och service.
Kompletterande kartläggning har gjorts av Nordens välfärdscenter genom att analysera ett stort antal rapporter och utredningar som har publicerats inom de nordiska länderna.
Underlag från den inledande enkäten och workshopen kom främst att beröra system som rör personlig assistans, som flest nämner som främsta exemplet på hur personlig budget som modell har implementerats i Norden. Desk researchen och avslutande workshopen har syftat till att komplettera underlaget av existerande modeller.
Rapportens begränsning
Projektet har genomförts under en begränsad tid och en djupare analys av de identifierade exemplen på personlig budget har inte varit möjligt. Definitionen av system som bygger på personlig budget och individanpassning, har tolkats på ett brett sätt för att fånga in så många exempel som möjligt. Även vissa modeller som inte enbart vänder sig till personer med funktionsnedsättning har tagits med om de bedömts vara relevanta. De angivna exemplen i kartläggningen är de modeller och system som har varit möjliga att identifiera inom tidsramen för projektet. Det är därför troligt att det finns ytterligare exempel på modeller och system inom Norden som inte har fångats upp av projektet.