"Heroinbehandlingen är ingen ändstation"

Heroinbehandlingen har starka kontrollmekanismer men ger också mycket frihet. popNAD har besökt en klinik i Hvidovre och träffat Stefan och Kristian. Stefan har inga planer på att sluta sin behandling. Kristian ser den som ett sätt att bli drogfri.

– Metadonbehandlingen slutade i totalt kaos med mycket sidomissbruk och jag bodde på härbärgen där många använde heroin. Först sade jag nej till heroinbehandlingen för jag ville verka stark. Plötsligt skulle jag komma två gånger om dagen till kliniken, men tiderna har gett struktur i vardagen. Förr kunde jag sova länge om dagarna, men nu kommer jag ut och träffar personer, säger Kristian.

Kristian är 22 år och är inskriven på KABS heroinklinik i Hvidovre. Han har fått behandlingen i drygt ett halvår och ser den som tillfällig. Han vill bli drogfri och börja studera.

***

Fem danska kliniker erbjuder heroinbehandling sedan 2010. Behandlingen finns i flera europeiska länder, som Tyskland, Holland och Storbritannien och infördes därför i Danmark direkt som en permanent behandlingsform på alla kliniker förutom i Århus. Behandlingen motiverades med att nå personer som ännu efter en långvarig substitutionsbehandling hade ett injektionsmissbruk av illegala opioider.

I början uppfattades heroinbehandlingen av många som en ändstation, men så är det inte, säger Sissel Bruun, klinisk sjuksköterska vid KABS heroinklinik i Hvidovre.

 

Heroinbehandlingen har många kontrollmekanismer, men den dagliga
kontakten gör att personalen och patienterna kommer varandra nära, 
säger Sissel Bruun. 

 

 

Hon beskriver klinikens många patientprofiler. Det finns de som inte planerar att sluta behandlingen och de som siktar på drogfrihet. Några kommer in två gånger om dagen, andra två gånger i veckan. Och det finns de som tillfälligt byter till metadon för att kunna resa bort en stund, för att segla på sommaren exempelvis.

– Vi har också de som har slutat för att de inte vill komma två gånger om dagen och har tyckt att kontrollen har varit stark. I princip borde vi vara öppna dygnet runt, men det har vi inte möjlighet till. Så vi ger högst två injektioner om dagen med fem timmars mellanrum och så får de hem metadon till natten, säger Bruun.

Bruun anser ändå att behandlingen är relativt flexibel och får understöd av Kristian. Det finns ett krav på att infinna sig på kliniken, men annars beskriver Kristian bemötandet av personalen som mer flexibelt än inom substitutionsbehandlingen.

– Vi pratar mycket om vad patienterna vill få ut av behandlingen. Det finns de som arbetar och går på universitet. Det är också okej att säga att de vill vara höga, men det ska vara hälsomässigt försvarligt att de får behandlingen, säger Bruun.

För att få heroinbehandlingen måste man vara äldre än 18 år, inte gravid, inte ha en obehandlad psykisk sjukdom och man måste ha försökt substitutionsbehandling. Men ett av de viktigaste kraven är att man är samarbetsvillig, säger Bruun.

Sundhedsstyrelsen sätter ramen för behandlingen inom vilka klinikerna får arbeta relativt fritt. Med tiden har ramen förändrats, som till exempel att slopa kravet på att injicera heroinet. Nu kan patienterna även få det i tablettform.

– Det ska inte vara ett tvång att börja injicera om man tidigare har sniffat eller använt tabletter bara för att komma in i behandlingen, det är inte särskilt smart. Tabletter ger inte samma rus, så många är skeptiska att byta bort sprutan, säger Bruun. För tillfället är det bara fem personer som tar tabletter på kliniken vid Hvidovre, varav en har bytt från att injicera.

***

Mittemot Kristian sitter Stefan, som har fått behandlingen sedan den startade för sex år sedan. Han berättar att han har provat olika former av behandling sedan 1995, men ingen blev långvarig förrän han fick det läkarordinerade heroinet. Han har inga planer på att avsluta behandlingen eller att bli fri från opioider. Varför skulle han ta risken då han har hittat en behandling som han tycker att hjälper?

– Jag är en skåpnarkoman, säger Stefan och skrattar. Jag ser inte ut som en, så jag gömde mitt heroinbruk länge för frun och familjen. Behandlingen har gett mig en möjlighet att bli ärlig igen, säger Stefan.

Han beskriver en vardag då han tömde kontot på pengar och gav sig ut för att finansiera heroinet. Nu har han fått sin ekonomi på fötter igen och de fyra timmar han spenderade på att hitta pengar till heroin använder han nu för att ta sig mellan kliniken och hemmet som ligger 100 kilometer från Hvidovre. Varje dag.

– Jag har varit i narkomankretsarna i trettio år och jag orkar inte höra på de andra längre. Ursäkta, men det är sant, säger han och skrattar.

 

Personalen får inte injicera heroinet men kan hjälpa patienten att förbereda.
På kliniken finns även en apparat som tydligt visar var ådrorna går.

 

 

***

Både Stefan och Kristian säger att de har varit ärliga de gånger de har kommit till kliniken med ett sidomissbruk. De har bemöts med varken sanktioner eller straff, utan har fått diskutera med personalen och ibland kommit överens om att komma efter sin dos heroin senare. Det är också en av fördelarna som Bruun, Kristian och Stefan tar upp. Personalen och klienterna träffas regelbundet och kommer varandra nära. Personalen märker lätt ifall något är på tok och klienterna känner sig inte främmande på kliniken.

Heroin behandlingens nyckelfaktor

Forskning från andra länder har antytt att det är heroinbehandlingens struktur och sociala insatser som skapar förändringen i livskvaliteten, men de flesta danska patienter som intervjuas i Katrine Schepelern Johansens undersökning menar att det är heroinet som är nyckelfaktorn. Några har haft dåliga erfarenheter av metadon och för några, som Stefan, så ger behandlingen lugn och ro i vardagen då man inte behöver jaga pengar för nästa fix. Behandlingen ger en uppfattning om att bli avkriminaliserad och normaliserad, berättar Stefan.

"Men der er heller ikke nogen tvivl om, at denne normalisering er på bekostning af en kraftig institutionalisering, hvor brugerne bliver bundet til behandlingsinstitutionen i langt højere grad, end de tidligere har været vant til", skriver Schepelern Johansen i sin rapport om behandlingens två sidor.

Personalen går också igenom en normaliseringsprocess, skriver Schepelern Johansen. För dem är det viktigt att medikalisera heroinet – omvandla det från en gatudrog till ett ordinerat läkemedel – för att de ska kunna se behandlingen som etiskt och medicinskt försvarbar.

Från Australien till Hvidovre

Heroinbehandlingen har kritiserats för att vara en kostsam behandling som riktar sig till få. Det finns inga nya uppgifter publicerade om antalet patienter som får behandlingen, men antalet uppskattas ligga på cirka 250. Det är inte svårt att se vad som får summorna att stiga. Heroinet i Hvidovre kommer från statliga vallmoplantager i Tasmanien i Australien, flygs till Schweiz, portioneras och flygs vidare till Danmark. Själva heroinet levereras till kliniken i samma anda som pengatransporter. Och väl inne i kliniken är det placerat i ett kassavalv bakom flera låsta dörrar.

– Det är ju rent heroin, säger Bruun enkelt.

Julius von Wright
redaktör popNAD

Publicerad 22.6.2016

Senast uppdaterad

2017-11-16

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet