Hälsa, risk och njutning: Kvinnors alkoholkonsumtion i medier

Å ena sidan är det farligt och oroande att kvinnor ”dricker som män”. Å andra sidan är en kvinna som dricker ”jämställd, fri och cool”. Mediebilden av kvinnors alkoholkonsumtion är tvetydig. Trots att genusforskningsfältet har utvecklats snabbt under de senaste årtiondena, syns detta endast inom avgränsade delar av alkoholforskningen. Elinor Månsson och Alexandra Bogren problematiserar de svängningar mellan fördömande och förskönande språk som förekommer i både medier och forskning.

Som många andra forskningsområden var stora delar av alkohol- och drogforskningen vid mitten av 1900-talet huvudsakligen inriktad på studier av det som då sågs som den allmänna befolkningens konsumtionsvanor och problem. Ofta byggde dock denna forskning endast på studier av män, med utgångspunkten att männens erfarenheter kunde antas gälla också för kvinnorna.

Under 1970 och 1980-talen växte kritiken mot det skenbart könsneutrala perspektivet. Kritik riktades även mot den så kallade konvergenshypotesen som introducerades under samma tidsperiod och som syftade till att inkludera kön som en viktig variabel i analyser av konsumtionsmönster. Denna hypotes utgår från antagandet att ju mer jämställt ett samhälle blir, desto mer kommer kvinnors och mäns värderingar och beteenden att likna varandra. I praktiken behandlade de flesta studier emellertid endast frågan om huruvida kvinnor i större utsträckning börjat ta till sig ”manliga” värderingar och beteenden, däribland en ökad alkoholkonsumtion. Det vanligaste antagandet blev följaktligen att kvinnor så småningom kommer att börja dricka ”som män”.

Hälsorisker eller frigörelse

Kritikerna menade att konvergenshypotesen inte tog hänsyn till skillnader i makt och status mellan män och kvinnor på gruppnivå och att den bortsåg från skillnader inom gruppen kvinnor och gruppen män (t.ex. sådana som baserades på klass, ålder, sexualitet). Trots att denna kritik kom tidigt är samma idéer fortfarande vanliga inom den gren av alkoholforskningen som studerar kön, dryckesvanor och normer. Fokus är där ofta på en problematisering och kritik av kvinnors dryckesmönster, där man ser hälsorisker med att kvinnor, som man uppfattar det, kommer att börja ”dricka som män”. Samtidigt finns ett annat forskningsfält, som visserligen är betydligt mindre, men som ändå har betydelse på området. Representanter för denna inriktning ser istället kvinnors förändrade dryckesvanor som ett steg på vägen mot frigörelse och jämställdhet. Även inom denna inriktning är det dock ovanligt att diskutera mäns dryckesvanor. Den tänkta konvergensen handlar följaktligen även här om hur kvinnors beteenden förändras.

 

 

I vår forskning har vi sett hur dessa två sätt att beskriva kvinnors alkoholvanor också finns representerade i dagspressen, samt i dam- och tjejtidningar och reklam. Genom en problematiserande diskussion vill vi visa hur dessa framställningar av kvinnors drickande tydligt passar in i en samtida kontext. I dagspressen beskrivs kvinnors drickande ofta som riskfyllt, med ett fokus på hälsorisker. Dessutom kritiseras detta riskfyllda dryckesmönster (direkt eller indirekt) för att vara en konsekvens av en jämställdhet som har ”gått för långt.” I andra mediesammanhang, främst sådana som riktar sig till kvinnor som konsumenter (dam- och tjejtidningar, reklam), hyllas istället kvinnors drickande som ett tecken på att jämlikhetssträvanden inte längre behövs – kvinnor kan redan göra (konsumera) allt det män gör och mer därtill.

Istället för att vara varandras motsatser bekräftar dessa två bilder av kvinnor – som antingen risktagande (offer) eller frigjorda, väljande subjekt – en traditionell könsuppdelning och hierarki som fått ett delvis nytt bildspråk i ett konsumtionssamhälle där individen, den fria viljan och valfriheten idealiseras. Å ena sidan fördöms kvinnors drickande utifrån ett riskperspektiv – det är farligt om kvinnor ”dricker som män” – å andra sidan förskönas det utifrån ett valfrihets- och konsumtionsperspektiv – en kvinna som dricker är ”jämställd, fri och cool”. Att undvika risker och söka njutning blir en del av ett jag-projekt (Rose, 1999) som i sin tur kopplas till föreställningar om vad som är ”korrekt” kvinnligt beteende.

Medier och forskning förstärker varandra

Trots att genusforskningen har gjort stora framsteg under de senaste årtiondena, har de genusvetenskapliga forskningsrönen inte använts inom alkoholforskningen i den utsträckning vi kunde ha förväntat oss. Ojämlik tillgång till maktresurser och andra skillnader mellan grupper av kvinnor eller grupper av män diskuteras sällan. För de alkoholforskare som intresserar sig för genusfrågor tycks valet stå mellan att anamma antingen ett perspektiv som fokuserar på biologiska könsskillnader och hälsorisker eller ett perspektiv som förskönar valfrihet och konsumtion som vägen till jämställdhet.

Problemet är att forskningen och mediebilderna därmed förstärker varandra. Tillsammans bidrar de till att skapa vad som uppfattas som det verkliga problemet med kvinnors drickande. Samtidigt innebär detta att forskningen på området blir låst vid antingen det ena eller det andra perspektivet. Vi argumenterar för att forskare måste kunna kritiskt granska de diskurser som ligger till grund för både riskperspektivet och valfrihets- och konsumtionsperspektivet.

Med bakgrund i vår egen forskning om mediebilder samt en genomgång av alkoholforskningsfältet riktar vi oss till andra alkoholforskare med ett antal uppmaningar.

Först och främst efterlyser vi en ökad känslighet för och medvetenhet om maktrelationer i studier som rör dryckesvanor och genus. Framförallt gäller detta i de fall där kvinnors drickande beskrivs som problematiskt, utan att det sätts i relation till mäns (oftast mer problematiska) dryckesvanor. Detta hänger ihop med en tendens att vilja beskriva kvinnors dryckesvanor i enlighet med en biologisk förklaringsmodell. Angreppssättet är problematiskt eftersom det bidrar till att reproducera tanken att kvinnor är biologiska varelser i större utsträckning än män, vilket i sin tur befäster traditionella och hierarkiska uppfattningar om genus.

Vidare vill vi uppmana till en kritisk analys av begrepp som fri vilja och valfrihet när det gäller kvinnors och mäns relation till alkohol. Sociala normer och förväntningar formar hur individer och grupper använder sig av alkohol. Alkoholkonsumtionsmönster är därför sammanvävda med de maktrelationer som reglerar vad som anses vara “normalt” könsbaserat beteende. Att reklam och andra populärmedier gärna använder sig av bilder som leker med våra föreställningar och normer om kön innebär dock inte automatiskt att dessa bilder representerar valfrihet när det gäller könsnormer eller att de gör motstånd mot en ojämlik könsstruktur. Tvärtom reproduceras ofta stereotypa bilder av femininitet och maskulinitet, om än på ett ”lekfullt” sätt.

Sammantaget uppmanar vi våra forskarkollegor att vända sig till den forskning som finns på genusområdet för att finna verktyg att kritiskt granska hur kön konstrueras socialt i medier och i samhället i övrigt – inte minst för att detta kan bidra till att öka medvetenheten om hur stereotypa idéer reproduceras också på vårt forskningsområde.


Elinor Månsson & Alexandra Bogren, SoRAD

Publicerad 20.3.2014

 

Senast uppdaterad

2017-11-16

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet