Den finska jojon - om alkoholopinioner i Finland

Opinionerna om den finska alkoholpolitiken har ändrats dramatiskt under de senaste 20 åren. I början av 90-talet ansåg två av fem att alkoholpolitiken var för strikt. Efter den rejäla skattesänkningen 2004 har opinionen rört sig mot det restriktiva. Idag, efter fem skatthöjningar på sex år, rör sig opinionen återigen mot det liberalare.

En gång om året tar TNS Gallup pulsen på vad det finska folket anser om den rådande alkoholpolitiken då ett kvoturval bestående av tusen finländare i åldern 15 till 79 år intervjuas på uppdrag av Institutet för hälsa och välfärd, THL. De första gallupundersökningarna om alkoholopinioner gjordes redan på 1950-talet då man ville veta vad befolkningen ansåg om försäljningen av mellanöl. Sedan dess har undersökningarna blivit mer djupgående, regelbundna och bredare gällande frågorna som respondenterna ska ta ställning till. År 2014 bestod undersökningen av ett trettiotal frågor.

Ser man i backspegeln så har alkoholopinionerna förändrats dramatiskt de senaste 20 åren. I mitten av 1990 talet strax innan Finland anslöt sig till EU ansåg över 40 % av de tillfrågade att den finska alkoholpolitiken var för strikt, och nästan 70 % ville flytta vinförsäljningen från monopolet till matbutikerna.


Den totala (registrerad + oregistrerad) alkoholkonsumtionen i Finland per invånare 1994 – 2012 i liter absolut alkohol.

 

Sedan dess har alkoholpolitiken genomgått flera stora förändringar, och finländarna har börjat dricka allt mer alkohol. Efter en omfattande skattesänkning år 2004, i kombination med att grannlandet Estland gick med i EU och öppnade upp möjligheter för ett så kallat spritrally steg totalkonsumtionen till 10,5 liter ren alkohol per invånare. I takt med en allt högre konsumtion ökade också alkoholrelaterade skador, sjukdomar och problem, vilket gjorde att liberaliseringsivern avtog och åsiktsklimatet blev allt striktare. År 2007 önskade var tredje finländare att alkoholpolitiken skulle bli striktare. Med andra ord verkar det finnas ett samband mellan hög alkoholkonsumtion och restriktiva alkoholopinioner.

För att få bukt med problemen har ett antal restriktiva politiska åtgärder införts, och hela fem skatteökningar har ägt rum mellan 2008 och 2014. Detta har lett till att konsumtionen planats av, och vi har likaledes kunnat se en minskning av alkoholrelaterade skador.

Liberal hållning vinner mark

De pinfärska gallupsiffrorna för år 2014 talar också sitt tydliga språk och visar att åsikterna gått mot ett liberalare håll. Ungefär varannan är nöjd med den nuvarande politiken, hela åtta procent uppgav att de inte kan svara på frågan och 22 % anser att det är dags att lösa på de restriktiva tyglarna vilket är en markant ökning sedan fjolåret. Speciellt verkar män ha tröttnat på den strikta politiken, invånare bosatta i huvudstadsområdet har mer liberala åsikter än befolkningen på landsbygden och höginkomsttagare önskar i större grad att politiken skall liberaliseras jämfört med låginkomsttagare.

 

Åsikter om den rådande alkoholpolitiken 1984-2014.


Monopolet har stöd

Trots att det allmänna åsiktsklimatet verkar ha tagit ett steg i liberal riktning ställer sig ändå en majoritet bakom flera grundpelare i den finska alkoholpolitiken. 65 % av de tillfrågade anser att monopolsystemet effektivt bidrar till att minska på alkoholens skadeverkningar, och de allra flesta av de tillfrågade vill hålla vin, starköl och sprit på monopolets hyllor även i fortsättningen. En absolut majoritet stöder även de rådande åldersgränserna på 18 respektive 20 år. Cirka hälften anser att prisnivån för alkoholdrycker ligger på en vettig nivå.

Att förutspå hur opinionsutvecklingen ser ut i framtiden är svårt då det beror på många olika faktorer. Arbetet med att förnya den finska alkohollagen är i full gång och stundvis går de alkoholpolitiska mediedebatterna mellan alkoholindustrin och myndigheterna heta, vilket kanske förklarar den stora andelen osäkra respondenter då man inte riktigt vet vilket ben man skall stå på. Men, ifall totalkonsumtionen och skadorna fortsätter att sjunka och införseln från Estland stiger kan vi förmodligen vänta oss en ökad andel som önskar en liberalare politik även under de kommande åren.


Mikaela Lindeman, Insitutet för hälsa och välfärd THL

Senast uppdaterad

2017-11-16

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet