English page

Gästskribenten

Här publicerar vi artiklar av inbjudna gästskribenter som forskar kring migration eller arbetar praktiskt med integration i de nordiska länderna.

Texterna är skrivna i syfte att upplysa och/eller att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Först ut är Nordregios direktör Kjell Nilsson.

Integration av flyktingar – en dåligt utnyttjad resurs

Under februari 2017 passerade Sveriges befolkning 10-miljonersstrecket. Liksom i resten av Norden är befolkningsutvecklingen positiv. Sverige har ökat sin befolkning med 0,6 % per år de senaste 20 åren vilket är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för hela EU. Norges och Islands befolkningar växer ännu snabbare – med 1 % om året. Det är positivt att befolkningen växer, men det innebär också stora utmaningar.

Nettoinvandringen, det vill säga all form av immigration minus all utvandring, har nämligen svarat för två tredjedelar av befolkningstillväxten i Norden under de senaste åren, i Sverige och Danmark så mycket som tre fjärdedelar. När så en stor del av dessa utgörs av flyktingar, 2015 sökte 163 000 asyl bara i Sverige, ställer det särskilt stora krav på samhället.


Klicka här för en högupplöst version av kartan

 

En tickande bomb

Samtidigt som befolkningen växer blir vi allt äldre. Man brukar tala om en så kallad "Old-age Dependancy Ratio", som anger hur stor andel av befolkningen som är över 65 år i förhållande till dem i arbetsför ålder. Andelen stiger i hela Norden, men är särskilt stor i glest befolkade landsbygdskommuner där tillgången till social service och sjukvård är ett huvudproblem på grund av ett fallande befolkningsunderlag.

Klicka här för en högupplöst version av kartan

En stadigt ökande Old-Age Dependency Ratio utgör på sikt ett hot mot den nordiska välfärdsmodellen. På ett seminarium om social innovation, som Nordregio anordnade i september 2014, presenterade Anna-Karin Berglund från Sveriges Kommuner och Landsting en kurva som visar på ett växande gap mellan kommunernas skatteintäkter och det stigande behovet av offentliga resurser till framför allt vård och omsorg.


Resurs eller problem

Sett i det perspektivet representerar dagens stora immigrantskara en intressant potential eftersom största delen av dem är i arbetsför ålder. Vi kan l��ra oss av historien. Under 1960- och 70-talet blev Sverige ett av världens rikaste länder, mycket tack vare en framgångsrik export-inriktad industriproduktion. Framgången möjliggjordes tack vare importerad arbetskraft från Finland, Ungern, Grekland, Turkiet och det forna Jugoslavien. Idag finns andra utmaningar, men nya nordiska initiativ för att göra flyktingar till nyttig arbetskraft liksom åtgärder för en bättre integration i samhället är avgörande faktorer.

Det är emellertid önsketänkande att tro att invandringen ensam kan lösa problemet med en åldrande befolkning. Det skulle kräva orimligt stora strömmar av immigranter. Det visar en undersökning som Timothy Heleniak and Nora Sanchez Gassen har gjort för Nordregio. För Sveriges del skulle det innebära att vi behöver 38 miljoner immigranter under åren 2015-80 och en total befolkning på 55 miljoner för att hålla vår Old-age Dependency Ratio på konstant nivå. För Norges del är motsvarande tal ännu mer drastiska. Man skulle behöva ta emot 41 miljoner immigranter och befolkningen skulle behöva öka från nuvarande 5,2 miljoner till drygt 52.

Men även om det inte går att stoppa utvecklingen mot ett mer äldreberoende samhälle med hjälp av invandringen så ger den trots allt en möjlighet att kortsiktigt boosta arbetsstyrkan och, åtminstone tillfälligt, bromsa upp åldringsprocessen. Det förutsätter emellertid att immigranterna snabbt blir integrerade i samhället och kommer ut på arbetsmarknaden. Om de däremot förblir utan avlönat arbete under en längre period och blir ekonomiskt beroende av samhället, ökar i stället belastningen på välfärdssektorn.

Bland de sämsta i klassen

Norden, som ju normalt brukar placera sig i toppen när det gäller internationella rankingar, ligger dessvärre i botten när det gäller att integrera invandrare på arbetsmarknaden trots att man satsar betydande belopp på just integration. I en nyligen genomförd undersökning av OECD framgår att de nordiska länderna i såväl absoluta som relativa tal hamnar i den sämsta tredjedelen av OECD:s 34 medlemsländer. Ett typiskt mönster i alla de nordiska länderna är att sysselsättningsgraden för flyktingar stiger till uppemot 60 % inom 5 år efter ankomsten för att sedan plana ut och till och med minska något. Risken för att bli långtidsarbetslös är i Sverige 12 % högre bland utlandsfödda jämfört med dem som är födda i landet.

Dessutom kostar den dåliga integrationen samhället betydande resurser. Joakim Ruist, nationalekonom vid Göteborgs universitet, har beräknat att nettokostnaden för en flyktinginvandring på 2015 års nivå motsvarar ca. en procent av Sveriges BNP eller lika mycket som vi ger i u-landsbistånd varje år. Det intressanta är emellertid att 80 % av den totala nettokostnaden utgörs av flyktingarnas "lägre än genomsnittet bidrag" till samhällsekonomin. Det betyder att om regeringarna vill minska kostnaderna för flyktingmottagandet så lönar det sig betydligt bättre att öka sysselsättningsgraden jämfört med att skära i kostnaderna.

Alla behöver hjälpas åt

En full och framgångsrik integrering av flyktingar och andra invandrare kräver först och främst en attitydändring: Strömmen av immigranter bör ses som en resurs snarare än som en belastning. För det andra måste språkträning och arbete gå hand i hand och inte som två separata förlopp. Det behövs bättre insatser för matchning av arbetsmarknadens behov med de kunskaper och färdigheter som immigranterna har med sig. Här spelar valideringen av utländska utbildningar och yrkeserfarenheter en stor roll och bör ske så tidigt som möjligt. Det är framför allt viktigt inom vissa sektorer såsom hälsosektorn.

Slutligen är civilsamhällets stöd och behovet av lokala koordinator som kan hjälpa till med kontakter och nätverk nödvändiga. Det är några av de slutsatser som projektet From migrants to workers har mynnat ut i. De bygger på konkreta nordiska exempel ute i regionerna där man har lyckats bra med att integrera nykomlingar i lokalsamhället och med att slussa ut dem på den lokala arbetsmarknaden.

Integrationen är en av samtidens stora utmaningar. Därför behöver alla sektorer dra sitt strå till stacken för att åstadkomma ett gott resultat som är till gagn både för de som kommer till Sverige som flyktingar eller av andra skäl och för det svenska samhället.

 

Kjell Nilsson, Direktör på Nordregio

 

Välkommen att testa kartverktyget Nordmap där du kan se hur befolkningsutvecklingen ser ut i Nordens kommuner.

Senast uppdaterad

2017-08-14

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet