English page Verkkosivu suomeksi

Livskvalitet för äldre – en växande framtidsfråga

jun
2017
30

I danska Århus arbetar kommunen mot ensamhet. I svenska Göteborg får äldre filma sin vardag och i norska Oslo är en stadsdel pilotområde för att skapa åldersvänliga städer. Antalet personer över 65 år ökar i hela Norden. Hur denna utmaning ska mötas vill Nordens välfärdscenters Ann Jönsson ta reda på i ett projekt om livskvalitet för äldre.

– Jag vill fortsätta bli sedd som den individ jag är – inte trängas in i en föreställning om hur alla äldre är och vill ha det. Och jag vill ha människor omkring mig som behöver mig, även om jag kanske är mycket gammal och diverse krämpor gör att jag inte orkar vara så fysiskt aktiv.  
Det säger Ann Jönsson inför sin egen ålderdom. Att fundera i dessa banor kommer naturligt för henne eftersom hon just nu arbetar med sitt projekt om livskvalitet för äldre. Men det är också en fråga som har blivit allt viktigare för kommunerna i Norden eftersom antalet personer över 65 år ökar för varje år och snart är fler än antalet tonåringar. 

I sitt arbete försöker Ann Jönsson att förutse hur vi på bästa sätt kan hantera dessa utmaningar. Hon reser runt i Norden för att hitta framgångsrika och intressanta exempel på hur kommuner och stadsdelar arbetar med att anpassa samhället till en ökande äldre befolkning.
– Jag besöker så kallade åldersvänliga städer. Det är ett koncept som har tagits fram av Världshälsoorganisationen (WHO). Organisationen har inrättat nätverket ”Global Network of Age friendly Cities and Communities” för att städer och samhällen i hela världen ska kunna utbyta erfarenheter, förklarar hon.  

Ann Jönsson har imponerats av engagemanget som hon har sett. Hur Oslo har utsett en stadsdel till pilotområde för ökad tillgänglighet. Hur pensionärer i Göteborg har gått omkring med iPads och filmat sin vardag och nu bidrar till att utveckla sin stadsdel samtidigt som de lärt sig ny teknik. 
– Jag besökte Uppsala en av dessa vackra försommardagar. Trots fint väder med klarblå himmel hade fler än 60 personer samlats i ett fönsterlöst rum för att prata om sin stadsdel och hur den ska kunna bli en bättre plats att åldras på. Det var imponerande, berättar hon.

Danmark har ännu ingen stad som är med i WHO:s nätverk. Men Ann Jönsson insåg att Århus jobbar aktivt med ny teknologi som ska underlätta för äldre, och att de också har en stor satsning på det sociala livet för att motverka ensamhet.
– Utmaningen är att hålla oss friska så länge som möjligt, liksom att kunna bibehålla det sociala livet och att få känna sig behövd. Hög tillgänglighet i den fysiska miljön är också viktigt, att kunna röra sig och komma fram. Det gynnar även andra grupper i samhället. Så det är bra för många, säger Ann Jönsson. 

Hennes erfarenheter ska sammanställas i en inspirationsskrift som släpps under våren 2018.  Under sina resor och träffar har hon upptäckt att det finns en stark önskan hos både äldre och kommunerna att få utbyta erfarenheter med varandra och låta sig inspireras.  
– Det första jag ska göra när jag är klar med skriften är att arrangera seminarier där kommunerna i Norden kan träffas och prata om det här för att lära av varandra, säger hon.  

Fakta om WHO:s "Age Friendly City"

I nätverket ingår 500 städer i 37 länder och omfattar 155 miljoner människor. 

Nätverket har identifierat åtta områden som en ”Age friendly city” ska arbeta med:

  • utomhusmiljöer och byggnader 
  • bostäder
  • transporter
  • respekt och social integration
  • delaktighet
  • medborgardelaktighet och volontärinsatser
  • kommunikation och information
  • samhällsstöd och hälsovård   

Städerna kan också lägga till egna områden. 

De nordiska städer som ingår i nätverket är Göteborg, Uppsala, Oslo, Trondheim, Reykjavik och Tampere.

Mer information om projektet Livskvalitet för äldre kvinnor och män i Norden.

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet