English page Verkkosivu suomeksi

Mottagande av ensamkommande i Norden

  • Välfärdspolitik

De nordiska länderna har olika system för att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. I Sverige har samtliga kommuner tecknat en överenskommelse att ta emot ensamkommande barn. I Norge, Danmark och Finland däremot sker i stället anvisningar till mottagningscenter i olika kommuner.

For information in english http://www.nordregio.se/ensamkommande

I ett projekt om ensamkommande unga kartlägger Nordens välfärdscenter hur mottagandet har organiserats, var det fungerar bra och vilken kunskap som är viktig och behöver spridas.

1a. Totalt antal ensamkommande asylsökande barn samt totalt antal asylsökande i de nordiska länderna 2015.

Land Ensamkommande barn Totalt antal asylsökande Andel ensamkommande barn
Danmark 2 068 21 225 9,7
Finland  3 024  32 476  9,3
Island  7  345  2,0
Norge  5 297  31 145  17,0
Sverige  35 369  162 877  21,7
Norden*  45 765  248 068  18,4
EU  88 250  1 321 600 6,7

Tabell 1a. Datakälla: DK: Udlændingestyrelsen; FI: Migrationsverket; IS: Eurostat; NO: Utlendingsdirektoratet; SE: Migrationsverket; EU: Eurostat. Not: Norden (exklusive Färöarna, Grönland och Åland som inte tog emot några ensamkommande flyktingbarn 2015).

Totalt sökte 45 765 ensamkommande barn och unga asyl i Norden under 2015. Det innebar att mer än hälften av det totala antalet ensamkommande i EU 2015 (88 250) kom till Norden. De allra flesta av dessa (35 369) sökte asyl i Sverige, därefter följde Norge (5297), Finland (3024) och Danmark (2068). Endast sju ensamkommande barn och unga sökte asyl på Island och inga på Färöarna, Åland eller Grönland. Av det totala antalet flyktingar i världen 2015 var runt 51 procent barn (UNHCR: 52).

1b. Antal ensamkommande asylsökande i Norden mellan 2008 och 2016.

Bild

Figur 1b. Ensamkommande i de Nordiska länderna 2008-2016. Datakälla: DK: Udlændingestyrelsen; FI: Migrationsverket; IS: Eurostat; NO: Utlendingsdirektoratet; SE: Migrationsverket. (Klicka här för högupplöst verison av figur 1b)

Redan innan 2015 kom det relativt många ensamkommande barn och unga till Sverige, både i jämförelse med de andra nordiska länderna och med resten av Europa. 2015 kom 40 procent  av alla ensamkommande barn som kom till EU till Sverige. Flyktingströmmen under 2015 är det som sticker ut när man ser på antalet ensamkommande över tid. I samtliga nordiska länder ser man en markant ökning mellan 2014 och 2015 och en markant minskning för 2016. Data för 2016 är baserat på uppskattningar (tabell 1c) beroende på tillgänglig data i början av oktober 2016 (d.v.s. utfallet om det kommer lika många de kommande månaderna som snittet av de föregående).

Tabell 1c.

Land Uppskattning 2016 Baseras på...
DK 1 566 de första 8 månaderna
NO 362 de första 8 månaderna
SE 2 439 data fram till v. 38
FI 443 de första 8 månaderna
IS 10 de första 8 månaderna

 

2. Nya flyktingar i världen 2015. Datakälla: UNHCR.

Bild

Figur 2. Nya flyktingar i världen 2015. Datakälla: UNHCR. (Klicka här för högupplöst verison av figur 2)

Totalt tillkom 12,4 miljoner nya flyktingar under 2015 av det totala antalet på 65,3 miljoner. Det stora flertalet av dessa (69 procent) var internflyktingar, d.v.s. de flydde till andra platser i landet.  1,8 miljoner (15 procent) togs omhand av flyktingförläggningar som är under UNHCR:s mandat. Endast två miljoner (15 procent) av de som flytt sina hem under 2015 sökte asyl i andra länder. Till detta kommer 0,1 miljoner asylsökande ensamkommande barn.

De ensamkommande barnen utgjorde en procent av det totala antalet flyktingar i världen under 2015. 2015 var det år med störst antal ensamkommande barn och unga i världen sedan UNHCR började samla in data systematiskt år 2006 (UNHCR: 44). 2015 var det 98 400, 2014 34 300 och år 2013 25 300. Även andelen ensamkommande barn av totala antalet flyktingar ökade under 2015: från två procent 2013 till nästan fem procent 2015 (ibid). 

3. Vilket kön?

Bild

Figur 3. Ensamkommande barn och unga i Norden 2015 uppdelat på kön. Datakälla: Eurostat. (Klicka här för högupplöst verison av figur 3)

Det är främst är pojkar som kommer som ensamkommande barn. Av ensamkommande som totalt kom till EU var 91 procent  pojkar, av dem som kom till Norden var 92,1 procent  pojkar. 

4. Ålder

Bild

Figur 4. Ensamkommande barn och unga i Norden 2015 uppdelat på ålder. Datakälla: Eurostat. (Klicka här för högupplöst verison av figur 4)

Om man ser till hela EU var de flesta (57,4 procent) av de ensamkommande barnen mellan 16 och 17 år. Av dem som kom till Norden var gruppen mellan 14 och 15 år större (33,6 procent) än EU-snittet. I Finland var en klar majoritet (72,9 procent) mellan 16 och 17 år. 

Projektets fortsatta inriktning 

Projektet fortsätter under 2016 med att sammanställa hur mottagande och omhändertagande arrangeras i de olika nordiska länderna. Frågor som ska besvaras är: 

  • Hur stor andel uppehållstillstånd beviljas?
  • Hur avgörs ålder?
  • Hur lång är väntetiden på beslut?
  • Hur får den unge får tillgång till företrädare/god man?
  • Hur bor de? Vilken myndighet ansvar för boende och när?
  • Tillgång till hälso- och sjukvård? 
  • När startar skolan, vem ansvarar för att den unge kommer in i skola? 
  • Hur ser tillgången ut till aktiviteter/fritidssysselsättning under asylprocess och efter beslut?
  • Registreras antalet unga som försvinner och vilken myndighet samlar i så fall denna information? 
  • Hur förbereds den unge inför att fylla 18 år och vad händer efter -  finns tillgång till fortsatt stöd?


Från år 2017 kommer projektets fortsatta inriktning att breddas från att omfatta ensamkommande barn och unga till att även omfatta nyanlända barn och ungdomar som kommer med sin familj. Framtida fokus är att identifiera och beskriva goda exempel på kommuners och andra samhällsaktörers arbete med mottagande, inkludering och integration av de unga nyanlända i de nordiska länderna.

Senast uppdaterad

2016-11-01

Nyckelord

  • Välfärdspolitik

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet