English page Verkkosivu suomeksi

Droganvändare värda både skadereduktion och drogfrihet

  • Alkohol och narkotika
sep
2016
7

- Att minska skadorna som droganvändning medför och samtidigt arbeta för drogfrihet bör inte utesluta varandra inom missbruksvården. I stället behövs ett progressivt samarbete mellan de två metoderna, konstaterade professor Alex Stevens från University of Kent under de Nordiska alkohol- och drogforskardagarna (NADRA) i Helsingfors 31.8-2.9 2016.

Till skadereduktion (eng. harm reduction) hör bland annat att informera om tryggt användande av droger, substitutionsbehandling av opioidberoende, användning av läkemedlet Naloxon vid överdosering och heroinvård för heroinmissbrukare. Dessa metoder har stött på stort motstånd bland dem som förespråkar drogfrihet (eng. recovery).

- Eftersom skadereduktion är ett så pass kontroversiellt tillvägagångssätt behövs starka evidensbaserade bevis. Faktum är att man med skadereduktion sparar mer pengar än det går åt, säger Stevens.

Forskning gällande skadereduktion visar att personer med ett allvarligt drogmissbruk engagerar sig mer och stannar längre i vård, antalet HIV-smittor och övriga infektioner minskar, likaså kriminalitet och drogrelaterade dödsfall.

- Det enda sättet skadereduktion möjligtvis förlänger drogsmissbruk är genom att förlänga livet på de personer som missbrukar, poängterar Stevens.

Till nackdelarna med skadereduktion hör enligt Stevens bland annat att läkemedel inom substitutionsbehandlingen hamnar i fel händer, en del drogmissbrukare blir mindre motiverade att göra en livsstilsförändring och får inte tillräckligt stöd för att sluta använda droger.

Gällande recoverymetoden, vars mål är drogfrihet, visar undersökningar att de flesta människor inom missbruksvården vill avstå från droger helt och att majoriteten av befolkningen understöder den metoden framom skadereduktion.

- Vissa argumenterar att resurserna inom den läkemedelsassisterade behandlingen av opiatberoende borde överföras till de tjänster som arbetar för drogfrihet. Det är inte alls ofarligt att omfördela resurserna så. I synnerhet på grund av stigande dödssiffror bland opiatberoende som inte deltar i läkemedelsassisterad behandling.

Enligt Stevens tenderar de moraliska värderingarna att skiljas mellan dem som förespråkar skadereduktion och de som anser att drogfrihet är det enda sättet. Anhängare av skadereduktion är oftare ”liberaler” som tror på den individuella friheten. De som förespråkar drogfrihet är sannolikt oftare ”konservativa” som värdesätter auktoriteter och lojalitet. Stevens påpekar ändå att det finns likheter. De två metoderna syftar till att förebygga skador hos medmänniskorna och den värdegrunden är gemensam för både liberaler och konservativa.

- Det är viktigt att båda tillvägagångssätten fokuserar på droganvändares rättigheter att själva definiera hur de kan uppnå bästa resultat och att de erbjuds rätt sorts läkemedel, boende, sysselsättning och kamratstöd.

- För att kunna sammanföra de två metoderna skulle de som förespråkar drogfrihet vara tvungna att acceptera fortsatt droganvändning som en del av återhämtningen för en del av brukarna. Anhängarna av skadereduktion skulle i sin tur vara tvungna att acceptera total avhållsamhet från droger som ett mål värt att sträva efter, sammanfattar Stevens.

Alex Stevens presentation under NADRA 2016 (på engelska, pdf, öppnas i nytt fönster)

Nordic Alcohol and Drug Researchers' Assembly NADRA 2016

Professor Alex Stevens föreläser på NADRA 2016

Nordens välfärdscenter | tel: +46 8 545 536 00 | | En institution under Nordiska ministerrådet